Utredningen är klar: den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov var inte psykiskt sjuk när han utförde attentatet på Drottninggatan för drygt en månad sedan. Det står klart efter den psykiatriska undersökning som Rättsmedicinalverket lämnade till Stockholms tingsrätt på onsdagen. Därmed kvarstår frågan: vad får en psykiskt frisk människa att bli terrorist?
Det finns ett enkelt, men politiskt inkorrekt, svar: en våldsbejakande ideologi. När personer i offentligheten resonerar kring terrorism lyfts problem som psykisk ohälsa, fattigdom, analfabetism och västerländskt förtryck ofta upp som möjliga orsaker. Det finns dock väldigt lite belägg för dessa teser. De uppgifter om terroristers bakgrund som finns att tillgå tyder på att jihadister är minst lika välutbildade och välbärgade som personer i deras närhet.
Läs också
I IS propagandaskrift Dabiq vederläggs vissa av de argument för terrorismens framfart som hörs i debatten. IS skrev exempelvis nyligen: ”Vi skulle fortsätta att hata er även om ni slutade att bomba oss, fängsla oss, tortera oss, smäda oss och göra intrång på våra territorier. Vi kommer inte att sluta hata er förrän ni omfamnar islam” (min översättning).
Det är viktigt att vi tar till oss av detta budskap. Om vi inte lyssnar på terroristerna, utan hittar på egna förklaringar, kommer vi fortsätta att lägga resurser på verkningslösa åtgärdsprogram som skapar en falsk trygghet. Vi kan för all del satsa mer pengar på bastanta betongsuggor och lastbilar som inte går att stjäla, men är det någon som tror att det löser problemet? En övertygad jihadist kommer alltid att hitta nya, kreativa tillvägagångssätt.
Vad bör då göras? Det första vi måste göra är att tala klarspråk om problemets källa. Den våldsbejakande ideologi som drabbat storstäder i Europa grundar sig på en uråldrig berättelse om martyrskap. Begreppet jihad – i betydelsen heligt krig – har funnits inom islam sedan åtminstone år 1000 e.Kr. och har inte reviderats nämnvärt sedan dess. Enskilda religiösa ledare tar naturligtvis avstånd från denna uppfattning, men de har svårt att hitta teologisk bäring eftersom Koranen är allt annat än pacifistisk. Terroristerna kan alltid trumfa med en ny, mindre tvetydig vers som uppmanar till våld mot icke-muslimer.
Det andra som krävs är att civilsamhället och politiken försvarar liberala muslimer. Vi måste stötta dem som inte tolkar Koranen bokstavligt och som inte tror att varje stavelse är perfekt och giltig i all evighet. Det fanns en tid då kristna trodde att Bibeln var ett verk skapat av gud. Denna övertygelse har omprövats och många av dagens kristna accepterar att Bibeln innehåller både motsägelser och direkta felaktigheter. Att som muslim säga detsamma om Koranen är förenat med livsfara. Att så gott som inga muslimer vågar dela med sig av denna uppfattning spär naturligtvis på jihadisternas upplevda tolkningsföreträde. Detta skapar en negativ spiral där den våldsbejakande islamismen tränger ut liberala och progressiva strömningar.
Det är dags att inse faktum: vår ängslighet och politiska korrekthet kring islam kostar oskyldiga människoliv. Om vi någonsin ska komma till rätta med terrorhotet måste vi erkänna att jihadisterna drivs av en logisk och sammanhängande tolkning av religiösa texter, och att denna tolkning kommer fortsätta att frodas så länge Koranen respekteras som en felfri bok. Låt oss därför i ökad utsträckning lyfta fram och skydda de reformsinnade muslimer som inte delar denna uppfattning. Vad väntar vi på?
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
