Debatt
Barnmorskor
9 oktober 2019 kl 15:47

Lyssna på barnmorskorna – det behövs mer resurser

Vårdförbundet välkomnar SKL:s inbjudan att arbeta tillsammans för en bättre vård. Kärnfrågan är bristen på barnmorskor, eller snarare bristen på tillräckligt goda arbetsvillkor för barnmorskor. Hur ska vi tillsammans kunna göra yrket mer attraktivt? Vårdförbundets barnmorskor har ett recept, skriver företrädare för förbundet i en replik.

Det här är en opinionstext

Replik. Som fackförbundet för drygt 5 300 barnmorskor är Vårdförbundet intresserade av att föra en dialog med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om den föreslagna planen och vi kommer delta i det arbetet. Nyligen mötte vi socialminister Lena Hallengren (S) i samma ärende.

Vi utgår ifrån att beslutsfattare och arbetsgivarorganisationer ser allvaret i situationen och vill hitta lösningar på förlossningsvårdens problem. Något annat vore oacceptabelt i svensk kvinnosjukvård år 2019. För även om landets barnmorskor gör ett fantastiskt arbete, och merparten av förlossningar idag går bra, så finns det behov av för förbättringar.

SKL föreslår att vården ska anpassas för att nå exempelvis grupper med särskilda behov, före under och efter graviditeten, och vi håller med om att hela vårdkedjan är viktig och en god mödrahälsovård följs av en god förlossningsvård. Men antalet barnmorskor i vården måste öka för att en sådan personcentrerad vård ska vara möjlig. År 2000 föddes 88 324 barn och då fanns det 55 förlossningskliniker. År 2017 föddes 115 940 barn och det fanns 46 förlossningskliniker. Så ja, det är dags att anpassa vården efter behov på följande sätt:

  • Rätt grundbemanning under hela vårdkedjan - före, under och efter graviditeten. En barnmorska per aktiv förlossning och max 80 gravida kvinnor per år/heltidsbarnmorska i mödrahälsovården och en fungerande eftervård med barnmorskekompetens. Det är långt ifrån dagens verklighet där barnmorskor springer mellan tre aktiva förlossningar eller har på tok för många listade gravida för att kunna ge personcentrerad mödrahälsovård och eftervård. Lösningen är inte att ersätta barnmorskors kompetens med andra yrkesgrupper, rätt bemanning handlar om patientsäkerhet.
  • Nya arbetssätt, nya villkor. Barnmorskorna utvecklar ständigt nya arbetssätt, men för att det ska fungera måste arbetsgivarna och facken säkra sunda arbetsvillkor, exempelvis som vi gjorde för ”caseload-modellen”. Andra arbetssätt kan vara barnmorskeledda förlossningsenheter för kvinnor med lågriskgraviditeter. Forskningen stödjer det och många barnmorskor vill arbeta så.
  • Lön som gör yrket attraktivt. Barnmorskor måste värderas utifrån sin kompetens. För att nå samma nivå som andra akademiska yrken, med samma utbildningslängd och svårighetsgrad, bör livslönen höjas med minst 30 procent. Ett steg dit är att regionerna gör lönesatsningar på särskilt yrkesskickliga barnmorskor, i enlighet med vårt nya kollektivavtal. Enligt SKL kan inte regeringens ”medarbetarmiljarder” användas till löneökningar, något vi ifrågasätter. Medlen kan enligt SKL:s hemsida användas till att attrahera, behålla och utveckla medarbetare inom hälso- och sjukvården. Givet det vore lönesatsningar på särskilt yrkesskickliga barnmorskor en given åtgärd för en bättre kvinno- och mödrahälsovård.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.