Debatt
Gymnasieutbildning
15 september 2016 kl 09:48

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Lyckad skolgång för alla kräver kraftfulla satsningar

Stora utmaningar väntar vår nya kunskaps- och gymnasieminister. Den svenska gymnasieskolan och vuxenutbildningen befinner sig i ett allvarligt läge och kräver ett rejält och samlat grepp om de problem som dessa skolformer kantas av. En gymnasieskola som ger alla elever oavsett bakgrund möjlighet att lyckas kräver kraftfulla satsningar.

Det här är en opinionstext

Lärarnas Riksförbund tror och hoppas att Anna Ekström med sin gedigna kompetens och erfarenhet kan ta sig an dessa utmaningar, i samma öppna och konstruktiva anda som sin företrädare.

Utan gymnasieexamen är risken för utslagning mycket stor. Trots detta avbryter cirka 30 000 ungdomar sina studier varje år och riskerar att hamna i arbetslöshet och utanförskap- kanske för hela livet. Samtidigt har arbetsmarknaden ett skriande behov av yrkesutbildad arbetskraft. Att minska avhoppen från gymnasieskolan och stärka yrkesprogrammen som under många år fört en tynande tillvaro är en av de viktigaste utmaningarna för vår nya gymnasieminister.

Det finns många studier om varför elever hoppar av gymnasieskolan och i synnerhet yrkesprogrammen. Likväl finns det också undersökningar som visar att mycket av detta skulle kunna motverkas om en del satsningar kom på plats. Trots all denna kunskap har det hänt alldeles för lite. Visserligen kommer gymnasieutredningen snart presentera förslag på åtgärder för att förbättra gymnasieskolans kvalitet och genomströmning.

Men en gymnasieskola som ger alla elever oavsett bakgrund möjlighet att lyckas, kräver kraftfulla satsningar inom långt fler områden än de som finns med i utredningens direktiv. Låt mig nämna två av dessa.

En stor del av lösningen ligger i att satsa på dem som är helt avgörande för utbildningssystemets kvalitet. En kunnig och engagerad lärare är den enskild viktigaste faktorn för att öka elevernas motivation till sina studier och lyckas med dem. Att rensa bland lärarnas arbetsuppgifter och ge lärarna rätt och rimliga förutsättningar att kunna fokusera på sitt huvuduppdrag, borde således finnas högst upp på den nya gymnasieministerns reformagenda.

Den lärarledda undervisningstiden spelar förstås en avgörande roll för elevernas resultat. Och den måste öka, inte minska så som utvecklingen har blivit. Därmed är det också ytterst angeläget att gymnasieskolan får en reglering som innebär att en gymnasiepoäng motsvarar en garanterad undervisningstimme.

Ett annat viktigt fack i Anna Ekströms nya portfölj är vuxenutbildningen, den skolform som ger alla en andra chans i livet och spelar en avgörande roll för integrationen av nyanlända. Därför är det oroande att alltför många kommuner har för låga ambitioner vad gäller vuxenutbildningen och SFI vilket nu märks i en alarmerande lärarbrist inom denna skolform.

Att ge alla nyanlända ungdomar och vuxna bästa möjliga förutsättningar till etablering och delaktighet i det svenska samhället kräver en utbildningskedja som fungerar väl hela vägen. Att få detta till stånd, samtidigt som den svenska skolan lider av akut lärarbrist och sjunkande kunskapsresultat, kräver nu riktiga och välavvägda reformer.

Från Anna Ekström förväntar vi oss därmed inte bara ett stort engagemang men också mod att fatta rätt beslut. Vi hoppas att insikten om lärarnas avgörande betydelse för elevernas resultat, för lyckad integration och för Sveriges tillväxt blir den röda tråden i hennes utbildningspolitik och reformarbete.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.