Upphandling

LRF:s hamburgerkupp ett skott i foten på bönderna

Utdelningen av hamburgare utanför skolan i Nyköping måste vara en av de senaste årens mest misslyckade PR-kupper. Inte nog med att manifestationen mot en köttfri dag i skolbespisningen framfördes på ett sätt som milt sagt kan beskrivas som okänsligt. Själva budskapet är dessutom ett rejält skott i foten om syftet är att öka efterfrågan på kött från svenska bönder, skriver centerpartisten Gustav Hemming.

Intrycket av aktionen utanför Gripenskolan i Nyköping genomförd av lokala LRF Nyköping blir att företrädarna vill uppmuntra en köttfrossartrend och dessutom med snabbmat som verktyg. Man kan diskutera om offentliga institutioner ska moralisera över människors val av kost. Jag har själv ställt mig tveksam till att exempelvis patienter i sjukvården eller äldre på ålderdomshemmen ska berövas rätten att välja kötträtter en viss dag i veckan. Ingen kan dock förneka att tvångsmässigt och fantasilöst köttfrossande är tveksamt ur hälsoperspektiv. Ur ett globalt perspektiv medför det problem för både klimatet, naturen och djuromsorgen. Det finns rimligen en balanspunkt mellan att uppmana till kötthets och att förmyndarmässigt tvinga alla människor till vegetarianism.

Men mitt problem med aktionen vid Gripenskolan är inte bara klimatet. Jag, och allt fler med mig, är genuint oroade över den negativa utvecklingen för Sveriges miljö- och djurvänliga bönder. Nyligen kunde SVT rapportera om att det råder en kris bland svenska grisbönder, där ett 50-tal har förlorat sina kontrakt att leverera kött. Detta alltså trots att vi äter mer kött än någonsin i Sverige.

I valet mellan kött som är producerat efter de ambitiösa svenska reglerna och billigt kött från andra länder med lägre eller inga krav på djurhållning, tappar svenska bönder marknadsandel efter marknadsandel. Det leder både till att både jobben och miljö- och djurskyddsproblemen flyttar utomlands samtidigt som åkrar och hagar växer igen, och den biologiska mångfalden försvagas. Om framväxten av en köttfrossarkultur gick hand i hand med ökad efterfrågan på svenskt kött skulle aktionen åtminstone vara logisk. Men tyvärr är det precis tvärtom. Den som uppmuntrar till köttfrosseri och snabbmatskonsumtion uppmuntrar i praktiken till en kvalitetsomedveten jakt på lägsta kilopriset. Konsekvensen blir större djurfabriker i länder med lägre krav, och färre medvetna konsumenter som bryr sig om hur och var maten producerats. 

Vad LRF borde göra är att uppmuntra till ökad medvetenhet om matens kvalitet, identitet, lokalkänsla och miljöpåverkan. I alla dessa grenar vinner svenskt kött i jämförelse med konkurrentländerna i Europa och övriga exportländer. Konsumenter som bryr sig om att djur behandlas väl, att antibiotika inte rutinmässigt portioneras ut i fodret, att djuren bidrar till att hålla ängslandskap öppna, kan man också få att förstå att dessa kvaliteter kostar mer än industriköttet. 

Devisen för både LRF, miljörörelsen och landets skolbespisningar borde vara bättre kött istället för mer kött. Då har man trovärdighet när man uppmanar svenska kommuner och landsting att ställa miljö- och djurskyddskrav på sin upphandling som ligger i linje med de lagkrav som svenska bönder måste uppfylla. För att inte tala om att alla svenska ledamöter som i vår ska väljas till EU-parlamentet kan tvingas att jobba hårt för att höja djurskydds- och miljökraven för alla länder i EU så att vi både får en bättre miljö och en rättvis konkurrens. 

LRF borde slutligen lägga mer kraft på att marknadsföra det svenska kvalitetsköttet till de mest medvetna konsumenterna och finsmakarna i andra länder, än att marknadsföra kötthets till elever och konsumenter i Sverige. Det skulle både klimatet, djurskyddet, landskapet och konsumenternas hälsa vinna på. Och framför allt våra hårt arbetande bönder.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.