Debatt
Friskolor
13 april 2017 kl 05:30

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

LR: Nej, vi är inte motståndare till friskolor

Vi i Lärarnas Riksförbund har vågat ifrågasätta vinster. Vi klassas därmed som motståndare till friskolor. Men det är lika befängt som att kräva att man ska bortse från problemen i en verksamhet man i grunden är positiv till, skriver ordförande Åsa Fahlén.

Det här är en opinionstext

För 25 år sedan genomfördes ett antal reformer i det svenska skolväsendet. Grundtanken var att svensk skola genom mångfald och konkurrens skulle bli ännu bättre. Den pedagogiska utvecklingen skulle främjas av att skolor inte längre skulle hämmas av centrala regelverk. Skolorna skulle vara öppna för alla elever, oavsett vem som var huvudman.

Lärarnas Riksförbund bejakade tillkomsten av fristående skolor redan från första början. Vi tyckte att driftsformen och vem som ägde skolan var ointressant. Det viktiga var att skolan fokuserade på att ge eleverna goda och djupa kunskaper och färdigheter i en trygg studiemiljö.

De första åren efter reformen etablerade sig ett antal friskolor som välkomna komplement till den kommunala skolan. Vi hade stora förhoppningar om att de skulle ge utrymme och möjlighet för lärare att pröva nya idéer. Grundtanken var att skolor som bars av en pedagogisk tanke skulle kunna utgöra likvärdiga men annorlunda alternativ till offentliga skolor. Riktigt så blev det inte.

Nu går skoldebattens vågor höga och tonläget är gällt. Det handlar om att antingen vara för eller emot vinster.

Vi i Lärarnas Riksförbund har vågat ifrågasätta vinster. Vi klassas därmed som motståndare till friskolor. Men det är lika befängt som att kräva att man ska bortse från problemen i en verksamhet som man i grunden är positiv till. Vi kan inte censurera oss eller hålla tyst bara för att det kan uppfattas som obekvämt. Vår kritik utgår från en omsorg om elevernas skolgång och våra medlemmars arbetsförhållanden – och även om friskolornas verksamhet och långsiktiga stabilitet.    

Sanningen är att svensk skola lider av kvalitetsproblem. Många av problemen har förstärkts efter 90-talets stora skolreformer. Problemen finns överallt, såväl i de kommunala skolorna som i de fristående skolorna.  

De som är verksamma i den svenska skolan ska ha bra betalt. Och lärare, rektorer och elever ska ha en god arbetsmiljö. För detta avsätts skattepengar. För mig är det enkelt – de pengar som är avsatta för undervisningen ska gå till vad de är avsedda för. Det ger bäst resultat för eleverna.  

Vi behöver få ett konkret och framåtsyftande samtal om den svenska skolan, inklusive friskornas roll. Istället för att irritera sig på att vi i Lärarnas Riksförbund lyfter fram problemen borde friskoleägare och Svenskt Näringsliv delta i samtalet med oss om hur vi ska få blomstrande friskolor med många alternativa driftsformer. Skolor med en pedagogisk tanke som är likvärdiga men annorlunda alternativ till offentliga skolor. Den debatten och det samtalet behöver vi föra. 

Lärarnas Riksförbund kommer fortsätta att hålla hög profil i frågan om skolans resurser. Överskott ska investeras i verksamheten och staten ska på ett tydligare sätt reglera resursanvändningen i både offentligdrivna och privata skolor. I slutänden handlar det om elevernas rätt till likvärdig och bra undervisning.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.