Framtidens kompetensförsörjning Hela debatten

Lovande skolförslag möts med politisk tystnad

Lärare och skolledare måste få bättre möjligheter till kompetens- och yrkesutveckling. Den statliga utredarens förslag om ett professionsprogram rymmer historiska möjligheter om det utformas rätt. Men varför är det så tyst från partierna? Det undrar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Förslaget om professionsprogram handlar främst om att skapa ett system för systematisk och kontinuerlig kompetensutveckling och ett stegvis erkännande av förvärvad yrkesskicklighet under hela lärarkarriären – från examen till pension. Det finns internationella förebilder, bland annat från Skottland. Introduktionstiden i läraryrket medför krav på ett obligatoriskt deltagande, medan programmet senare under yrkeslivet bygger på frivillighet.

Det är på tiden att ett helhetsgrepp om lärares yrkesutveckling tas. Förslaget kan skapa nya viktiga utvecklingsmöjligheter och rymmer historiska möjligheter att främja både elevernas undervisning och läraryrkets attraktivitet.   

Utredningen konstaterar att svenska lärare och rektorer får ägna mindre tid åt kompetensutveckling än lärare i många andra länder och att fortbildning med inriktning på undervisningsämnen och ämnesdidaktik under de senaste decennierna fått stå tillbaka. Det är självfallet något som negativt påverkar undervisningens kvalitet. 

Utredningen föreslår därför att skollagen ändras så att lärare och rektorer ges möjlighet att kontinuerligt ta del av kompetensutvecklingsinsatser som stärker yrkesskickligheten och att ett antal nationellt reglerade kompetensnivåer inrättas. Det är på sätt och vis ofattbart att det inte redan finns en självklar rätt som lärare att fortsätta utvecklas, pröva erfarenheter, bredda kompetens eller specialisera sig. Ett yrke som innebär att få andra att utvecklas och lära nytt borde självt ha de bästa förutsättningarna till lärande och utveckling.

Rätt uppbyggt kommer ett professionsprogram ge läraren stort inflytande över sin egna kompetens- och yrkesutveckling. Men det förutsätter att vi som profession tar och får en central roll. Tyvärr har vi lärare och skolledare flera negativa erfarenheter av skolreformer som stressats fram, som till exempel karriärreformen och lärarlönelyftet. Professionsprogrammet måste få växa fram successivt med aktivt deltagande och förankring hos oss som berörs. 

Även universitet och högskolor måste involveras. Tillgången till ett rikt utbud av kurser och utbildningar på vetenskaplig grund är avgörande, allt från grundläggande behörighetskompletterande kurser till fördjupningar i ämnen, didaktik och utbildningsvetenskap. 

Avgörande är såklart att det finns både ekonomiska och tidsmässiga möjligheter för lärare och skolledare att delta såväl i kompetensutveckling som i ett kollegialt lärande inom arbetstiden. Det är helt avgörande att dessa möjligheter ges av kommuner och fristående huvudmän.  

Med detta sagt så är förslaget om professionsprogram faktiskt ett av de mest spännande utbildningspolitiska initiativen på länge. Därför är det förvånande hur tyst det är från de politiska partierna. Inte minst ett valår borde de stå på tå för att visa oss väljare var de står. De har makten att rensa bort administration och kringuppgifter från lärarna till förmån för utveckling och kollegialt lärande. Hur ser partierna på lärare och skolledares möjligheter till professionell utveckling? Dags att visa korten!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.