Debatt
Arbetsmarknaden
2 oktober 2014 kl 11:01

Denna artikel publicerades för 6 år sedan

LO:s krav på invandrad arbetskraft orimliga

Sveriges utveckling är avhängig arbetsmarknadsministerns förmåga att hantera kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. Det första som måste göras är att säga nej till LO:s orimliga krav angående arbetskraftsinvandringen.

Det här är en opinionstext

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef Almega

Omvandlingen av det svenska näringslivet från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle har ställt arbetsmarknadspolitiken inför en rad nya problem. De kunskapsintensiva tjänsteföretagen sysselsätter i dag fler än industrin och byggsektorn tillsammans – och efterfrågan på kunskapsintensiv arbetskraft har sprungit ifrån utbudet.

Konjunkturinstitutets barometer visar att bristen på rätt kompetens upplevs som ett stort hinder för verksamhetsutveckling – och kan göra att företag lämnar Sverige för att istället etablera sig utomlands. Men det finns ett sätt att säkerställa kompetensförsörjningen av högkompetent arbetskraft i Sverige, och det är att rekrytera från utlandet. Denna process förenklades år 2008 då allianspartierna ihop med Miljöpartiet slopade fackets vetorätt i samband med arbetskraftsinvandringsreformen. 

Men rekryteringsprocessen är fortfarande en långdragen sådan, och handläggningen hos Migrationsverket kan ta allt från en vecka till över ett år. Därför är det viktigt att slå vakt om den reform som gjort Sverige till ett mer attraktivt land för kunskapsintensiva företag – samtidigt som vi undanröjer kvarvarande hinder.

Tyvärr verkar det som att LO:s krav får stort inflytande på Socialdemokraternas politik. I LO:s strävan att i praktiken försvåra arbetskraftsinvandring har de nu fått igenom ett krav på juridiskt bindande anställningserbjudanden för utländsk arbetskraft. Det låter hedervärt. Men i praktiken leder det till att svenska företag inte kan rekrytera från utlandet. Det är helt orealistiskt att ge ett bindande erbjudande till någon som kanske kan börja jobba någon gång inom ett år.

Även ur ett integrationsperspektiv har den tillträdande arbetsmarknadsministern en viktig uppgift att ta sig an. Utlandsfödda svenskar har i många fall utmärkande låga sysselsättningsnivåer, det är därför viktigt att leta efter goda exempel som kan förbättra både integration och sysselsättning. Och goda exempel finns.

Ta Nacka kommun, som konkurrensutsatt vuxenutbildningarna. 70 procent av deltagarna är utlandsfödda, 89 procent kommer i arbete efter utbildning. Ta Australien, som har en konkurrensutsatt och resultatstyrd arbetsförmedling, och har ökat både sysselsättning och nöjdhet. De har även infört en kundvalsmodell för språk- och matematikstudier, som har höjt sysselsättningen för kortutbildade avsevärt.

Samtidigt finns det i Sverige flera branscher som haft stor betydelse för den ökade sysselsättningen bland utlandsfödda – branscher som står under ständiga attacker från det rödgröna blocket. Bemanningsbranschen har varit enormt viktig för utlandsföddas sysselsättning – den har gett många ett första jobb och ett steg in på arbetsmarknaden. Likaså har många utlandsfödda fått sitt första jobb tack vare rut-avdraget, som avsevärt ökat egenföretagandet bland utlandsfödda i allmänhet, och bland utlandsfödda kvinnor i synnerhet.

Kompetensförsörjningen och integrationen går hand i hand. Därför står den tillträdande arbetsmarknadsministern nu inför en stor utmaning. Jobben måste bli fler och trösklarna in på arbetsmarknaden måste bli lägre.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 2 oktober 2014 kl 11:01
Uppdaterad: 3 oktober 2014 kl 13:09

Skribent

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef Almega