Debatt
Upphandlingsarbete
22 april 2015 kl 12:18

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

LO:s fackpoliser gör vita jobb till röda jobb

LO har lanserat kampanjen Vita Jobb. Det kan se ut som en smidig modell för att få kontroll på att kommuner inte gör affärer med oseriösa företag, men skenet bedrar. Ett mer passande namn vore egentligen Röda Jobb då det huvudsakliga syftet verkar vara att skaffa LO-facken mer inflytande.

Det här är en opinionstext

Birgitta Laurent
expert på upphandlings- och konkurrensfrågor Svenskt Näringsliv

I det privata näringslivet finns en tydlig trend där man ser inköpsfunktionen som allt mer central och strategisk. Man har förstått att goda inköp och bra relationer med leverantörerna är avgörande för om man ska bli uthålligt framgångsrik. Inom den offentliga sektorn ser vi dessvärre på en del håll en helt motsatt utveckling. 

Sedan en tid tillbaka har intresset ökat för en uppföljningsmodell som LO har lanserat under namnet Vita Jobb. Det kan verka vara en smidig modell för att få kontroll på att man inte gör affärer med oseriösa företag, men skenet bedrar. Ett mer passande namn vore egentligen Röda Jobb då det huvudsakliga syftet verkar vara att skaffa LO-facken mer inflytande.

Fackliga ombudsmän ska agera polis åt kommunen och dyka upp ute på företag som gör affärer med kommunen för att gå igenom bland annat bokföring och lönelistor för alla anställda, vare sig de är medlemmar i facket eller ej. I LO:s instruktion till sina fack-poliser står det uttryckligen att de ska jämföra lönelistorna på de granskade företagen med sina egna medlemsförteckningar och kontakta dem som inte har fackligt medlemskap. Från arbetsgivarhåll är detta oacceptabelt.

Malmö stad har precis börjat använda modellen och vi får redan reaktioner från företag som tackat nej till att lämna anbud då man anser att modellen innebär risker både när det gäller röjande av affärshemligheter och då den snedvrider balansen mellan arbetsgivare och fack. 

Malmö stad menar själva att de företag som är med i upphandlingarna är nöjda men det ligger i sakens natur. Ett företag som är beroende av en stor kund bråkar inte gärna och de företag som är med i upphandlingen är också de som gått med på villkoren. Vi har i dag ett generellt problem med att för få företag är med och lämnar anbud – modellen med fackliga poliser lär knappast göra fler företag sugna på att göra affärer med kommunen.

Det finns också ett flertal juridiska invändningar mot modellen vilket gör att kommuner som använder den riskerar att hamna i långdragna och kostsamma överprövningsprocesser. Detta är olyckligt eftersom vi redan i dag har en livlig diskussion kring hur man kan få färre överprövningar.

Varje år köper offentlig sektor varor och tjänster från det privata näringslivet för över 600 miljarder kronor. För offentliga verksamheter är det nödvändigt att vända sig till den privata marknaden för att kunna bedriva sin verksamhet och ge medborgarna bra service. För många privata företag är kunder inom offentlig sektor livsviktiga. Mot denna bakgrund är det märkligt att upphandling ändå behandlas så styvmoderligt på många håll.

Våra medlemmar klagar ofta på bristande kontroll och uppföljning vid upphandling. Ingen företagare vill förlora affärer till konkurrenter som fuskar eller agerar oetiskt och det finns en påtaglig frustration bland våra medlemsföretag när de ser att leverantörer som inte uppfyller avtalsvillkoren får fortsatt förtroende.  

Den modell som Malmö stad har valt och som fler kommuner överväger innebär en rad juridiska problem, ett ingrepp i partsförhållandena på den svenska arbetsmarknaden och en risk för avprofessionalisering av upphandlingsfunktionen. Detta är helt fel väg att gå - upphandling förtjänar att tas på ett större allvar än så.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 22 april 2015 kl 12:18
Uppdaterad: 22 april 2015 kl 12:23

Skribent

Birgitta Laurent
expert på upphandlings- och konkurrensfrågor Svenskt Näringsliv