Arbete

Lokalpolitiker drivs av orealistiska tillväxtdrömmar

Vi tar inte tillvara Sveriges fulla tillväxtmöjligheter. Lokalpolitiker drömmer om att locka till sig högkvalificerade tjänsteföretag, samtidigt som den statliga och lokala politiken sätter käppar i hjulen för de företag och näringar som kan lyfta landsbygdens och landsorternas potential.

Den geografiska fördelningen av tillväxten är mycket skev i dagens Sverige. Under Göran Perssons regeringsår växte Stockholms läns ekonomi dubbelt så snabbt som resten av landets. Under Alliansens tid har tillväxttakten varit tre gånger så snabb. Även under 2009, krisåret då Sveriges ekonomi krympte med hela fem procent, växte den lokala ekonomin i Stockholm. Också de andra storstäderna drar ifrån. Därför förväntas nästan all befolkningsökning att under kommande år fokuseras till de tre storstadslänen och Halland. Samtidigt faller många mindre kommuner, som inte kan dra nytta av närhet till tätorter, efter. Av de 92 mindre kommuner som finns på landsbygden förväntas bara tio uppleva en positiv befolkningsutveckling. Merparten beräknas krympa markant. Pajala och Överkalix kommer att ha en fjärdedel färre invånare år 2035. Det är framförallt de unga och arbetsföra som lämnar. Risken är påtaglig att ”gråa kommuner” blir kvar, med många äldre och ett omfattande utanförskap.

Många tycks tro att utvecklingen är skriven i sten. Att alternativet står mellan att låta landsbygden och landsorterna att förfalla, eller hålla dem under armarna med en ström av bidrag. I själva verket behöver inte stora städer automatiskt växa snabbare. Titta bara på andra sidan Atlanten. Där har New York, Silicon Valley och Los Angeles kunnat dra nytta av stora och välutbildade befolkningar, av att tillhöra världens mest kända resmål för turister och av att innehålla globalt ledande högskolor och kunskapskluster. Trots alla dessa fördelar har metropolerna vuxit betydligt långsammare än relativt okända städer som Charleston, Houston och Phoenix. Anledningen är att de senare orterna kombinerat sin komparativa fördel – billigare mark och något billigare arbetskraft – med goda förutsättningar för företagande. Under de senaste åren har flertal mindre amerikanska orter lyckats väl med jobbskapande tack vare nya företag inom alltifrån tillverkning till jordbruk, medan metropolerna upplevt stagnerande utveckling.

I Sverige kan vi på samma sätt se att Gävle, som för hundra år sedan var en av Sveriges största städer och som dessutom är porten till Norrland, fallit efter eftersom man inte skapat goda förutsättningar för växande företag. Kommunerna i Gnosjöregionen har å andra sidan inte kunnat dra nytta av traditionella tillväxtfaktorer. De har låg befolkningstäthet, befinner sig långt från stora arbetsmarknadsregioner och har låg utbildningsnivå. Man skulle kunna förvänta sig omfattande arbetslöshet, hög sjukfrånvaro och svårighet att integrera utlandsfödda på den lokala arbetsmarknaden. Men verkligheten är den motsatta. En studie visar att sysselsättningen i Gnosjöområdet konsekvent har legat högre jämfört med resten av Sverige mellan 1985 och 2007. Framförallt lyckas regionen med att få ungdomar och invandrare i arbete. Trots att finanskrisen slagit hårt mot regionen klarar man sig fortfarande väl.

Problemet är att många mindre kommuner inte följer Gnosjöregionens framgångsrecept. Lokalpolitikerna har orealistiska drömmar om att locka till sig högkvalificerade tjänsteföretag och dataspelsproducenter, som av självklara anledningar håller sig till tätorterna. Intresset är begränsat att ge bygglov för traditionella företag som sysslar med tillverkning, jordbruk och skogsbruk. Både statlig och lokal politik sätter käppar i hjulen för nya näringar som fiskodling, turism och gruvnäring vilka kan lyfta landsbygdens och landsorternas potential. Infrastrukturen byggs inte ut och orimliga byråkratiska väntetider präglar miljöprövningar för nya verksamheter.

Resultatet är att vi inte tar tillvara Sveriges fulla möjligheter. Därför växer ett nytt utanförskap fram bland svenskarna i mindre tätbefolkade delar av landet. Många unga kan göra en klassresa bort från landsbygden och landsorterna, men inte inom dem. Frågan är om en offensiv tillväxtpolitik kan komma igång innan stora delar av Sverige omvandlats till gråa kommuner?

Fotnot: Artikelförfattaren utkommer snart med boken Krympande eller växande städer? (Reforminstitutet).

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.