Arbetslöshet

Löfvens praktfiasko slår nu mot kommunerna

Stefan Löfvens (S) arbetslöshetsmål får regalskeppet Vasas jungfruresa att framstå som en triumffärd. Han lovade inte bara Europas lägsta arbetslöshet 2020, utan också tiotusentals prefixjobb. Men det blev praktfiasko och Löfven försökte smyga ut arbetslöshetsmålet ur regeringsförklaringen. Flera års misslyckad jobb- och integrationspolitik landar nu hos kommunerna. 

När Stefan Löfven 2013 lovade lägst arbetslöshet i EU till 2020 var Sverige på tolfte plats. I Eurostats senaste statistik har vi i stället tappat sju platser till nummer 19. Ensidiga satsningar på konstgjorda åtgärder i kommunsektorn har använts för att dölja misslyckandet med framför allt nyanländas etablering. Samtidigt har nödvändiga strukturreformer som på allvar skulle stärka sysselsättningen i kommunerna uteblivit.

Av 32 000 utlovade traineejobb blev det några hundra innan åtgärden lades ned. Snabbspåren, som skulle lösa integrationen för nyanlända, har gått trögt och det är i dagsläget bara några enstaka i etableringsuppdraget med i en sådan insats. De statliga beredskapsjobben visade sig i första hand finnas på Arbetsförmedlingen.

Efter en trög start för extratjänsterna har villkoren successivt blivit mer generösa; 60 procent av deltagarna har nu gymnasial utbildning, trots att insatsen ska rikta sig till de som står längst ifrån jobb. För att elda på ytterligare höjdes subventionen till 100 procent och handledarstödet kompletterades med en mångmiljonbonus till kommunerna som uppfyllde sin kvot. Skrämmande exempel från Gävle och Malmö visar att hundratals inte har en riktig aktivitet, utan sitter hemma med fullt skattesubventionerad lön.

Regeringens senaste prognos var att kostnaden för extratjänsterna skulle växa till 30 miljarder kronor. En extratjänst kostar enligt Arbetsförmedlingens siffror mer än dubbelt så mycket som Alliansens mer framgångsrika lönestöd: nystartsjobben. Privata utförare som rustar för jobb med stöd och matchning (STOM) har pressats undan av helsubventionerade anställningar i offentlig sektor.

Den nya regeringen behöver ge stöd till kommuner med en offensiv arbetslinje. 80 procent av alla arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden. Flertalet har kort utbildning och kort tid i Sverige. För att pressa tillbaka utanförskap krävs en jobbpolitik som tar sikte på att stärka drivkraften och arbetskraften hos arbetslösa:

  • Arbete ska alltid löna sig. Det sjätte jobbskatteavdraget som infördes vid årsskiftet stärker drivkrafterna för arbete. Sänkt skatt på små inkomster bör prioriteras även framåt. Samtidigt behövs ett bidragstak och skärpta krav på motprestation för bidrag. Den som kan arbeta ska anstränga sig för att bli anställningsbar på heltid.
  • Utökad utbildningsplikt. Den som söker bidrag och saknar gymnasial utbildning bör som motprestation anvisas till utbildning. Effektiva kombinationer av yrkesutbildning och svenskundervisning kan ge snabbare etablering av arbetslösa med kort tid i Sverige och kort utbildning.
  • Frivux med resultatpeng. Höger-vänsterregeringens fempartiöverenskommelse lovar en LOV-liknande reform med resultatpeng för Arbetsförmedlingens åtgärder och svenska för invandrare (SFI). Vuxenutbildningen behöver inkluderas i reformambitionerna. Kvalitetssäkrade, fristående aktörer kan då stötta arbetslösa med en helhet av insatser.

Kommunerna står inför betydande finansieringsproblem. Förväntningarna på välfärden växer snabbare än skatteintäkterna, samtidigt som flera års misslyckad jobb- och integrationspolitik skjuter över bidragskostnader till kommunerna. Den nya Löfven-regeringen har inte råd med fler löften utan leverans.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.