valet 2014

Löfvens politik slår mot välfärdens unga

De dubblerade arbetsgivaravgifterna för unga som Stefan Löfven vill införa vid ett eventuellt regeringsskifte skulle öka välfärdens kostnader med nästan tre miljarder. Då minskar utrymmet att anställa unga lärare, vårdbiträden och sjuksköterskor, varnar moderater.

Med ungefär tre veckor kvar till valdagen samlas nu många ledande kommunpolitiker på Kommek i Malmö. Skolan, sjukvården och omsorgen bärs upp av alla som går till jobbet på morgonen. För varje arbetad timme byggs resurserna upp till allt det som är vårt gemensamma. Allra främst i ledet står alla dem som – förutom att de bidrar till att fylla på de gemensamma resurserna – står för lärandet i skolan, botandet av sjukdomar inom sjukvården och trygghetsskapandet för de äldre inom omsorgen.

Därför är det centralt att vi sätter jobben och ekonomin i främsta rummet. När fler går till jobbet är det fler som kan vara med och bidra till skolan, sjukvården och omsorgen. Tack vare en växande svensk ekonomi och att välfärden kunnat fredas från nedskärningar under krisen har resurserna till välfärden kunnat öka med 40 miljarder kronor i fasta priser sedan 2006. 

Samtidigt ser vi hur en vänsterregering under Stefan Löfven skulle rikta ett skarpt slag mot den svenska välfärden genom att kraftigt öka anställningskostnaderna för unga lärare, sjuksköterskor och vårdbiträden. Nya beräkningar från Riksdagens Utredningstjänst visar att de dubblerade arbetsgivaravgifterna för unga skulle öka välfärdens kostnader med nästan tre miljarder kronor. Såväl kommuner som landsting skulle få krympande utrymme för att anställa unga inom välfärden på grund av denna ungdomsskatt.

Sammantaget för alla landsting skulle kostnadsökningen motsvara anställningskostnaderna för över 1 000 sjuksköterskor och för kommunerna motsvarar de samlade kostnadsökningarna över 7 000 förskolelärare och lärare.

Stefan Löfvens tal om satsningar på skolan, sjukvården och omsorgen verkar mest vara tom retorik. Inom sjukvården verkar exempelvis jakten på rubriker vara viktigare än att fylla politiken med innehåll då de resurser som utlovas återanvänds gång efter annan tills dess att samma krona ska användas till tre eller fyra olika ändamål.

Samtidigt säger Socialdemokraterna att de kommer att kompensera kommunerna för de kostnadsökningar som deras ungdomsskatt skulle leda till. Vid en närmare granskning visar det sig dock att det finns ett omfattande hål i denna kompensation. Totalt har socialdemokraterna endast anslagit 260 miljoner kronor i extra kompensation till kommunerna och landstingen. Enbart kostnadsökningen på grund av de höjda arbetsgivaravgifterna för unga skulle vara mer än tio gånger så stor.

Det är allvarligt att en vänsterregering under Stefan Löfven skulle vända ryggen åt alla dem som bär upp välfärden. Varför ska landets föräldrar känna oro för att deras barns lärare kanske är den som får gå när ungdomsskatten slår till? Är det de unga nyanställda vårdbiträdena på landets äldreboenden som ska få stämpla ut när det blir dyrare att anställa unga? Om detta kommer vi moderater nu att ställa socialdemokraterna till svars över hela landet.

Jobben bygger den svenska välfärden. I dag har 250 000 fler personer ett jobb att gå till jämfört med när Alliansregeringen fick väljarnas förtroende. Det är bara början. Vi har därför satt upp ett ambitiöst mål om att jobben ska bli 350 000 fler så att över fem miljoner personer ska ha ett jobb att gå till 2020. För att nå det målet – och för att få fler som är med och bidrar till skolan, sjukvården och omsorgen – krävs att vi sätter fler jobb framför dyrare jobb. Det är den enda vägen.

Den politiker som släpper jobben sviker alla dem som går upp varje morgon för att möta eleven, patienten eller den äldre och vänder samtidigt ryggen mot alla dem, gamla som unga, som är beroende av välfärden. Stefan Löfven, varför är dyrare ungdomsjobb viktigare än trygghet för de som arbetar i välfärden?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.