Skolval

LO bryr sig inte om individens skolval

Vi häpnar över förslaget att LO vill att alla elever ska kategoriseras utifrån bakgrund och att de som tillhör en ”underrepresenterad” grupp ska få förtur till en skolplats. Att LO bidrar till att kategorisera barn på detta sätt är minst sagt upprörande, skriver Friskolornas vd Ulla Hamilton i en replik på LO:s text om skolvalet.

REPLIK. Therese Guovelin och Marika Lindgren Åsbrink pläderar för att skolvalet ska ”reformeras”. Det de i själva verket vill är att någon annan ska se till att individens skolval ska ge ”rätt resultat” utifrån politiskt perspektiv. Det ska vara ”rätt blandning” av eleverna i skolan. Då väger individens skolval lätt.

Som utgångspunkt för sitt resonemang tar de Skolverkets nyligen presenterade rapport ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor". Rapporten har tittat på så kallad skolsegregation, det vill säga skillnader mellan skolor avseende socioekonomisk bakgrund och utländsk bakgrund.

Läs också

Enligt rapporten har föräldrars utbildningsnivå inte fått ökad betydelse för resultaten, däremot har föräldrarnas inkomst blivit allt viktigare. En intressant slutsats med tanke på hur många nyanlända som kommit till vårt land. Detta resultat är givetvis viktigt, och förefaller understryka vikten av att bland annat alla nyanlända kan komma ut på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt.  

Men det är förvånande att artikelförfattarna tar inte upp det som enligt undertecknad är mest intressant. Av rapporten framgår det att det har skett en ökning av så kallad socioekonomisk skolsegregation (elever med liknande bakgrund går på samma skola) från andra halvan av 00-talet, men den har avstannat under senare år.

Skillnaderna i skolors resultat (mellanskolvariationen) har nästan fördubblats under tidsperioden 2000-2016, även om Sverige fortfarande ligger under OECD-genomsnittet när det gäller mellanskolvariationen. I rapporten analyseras orsaken till denna utveckling och rapportförfattarna konstaterar att ca 43 procent av mellanskolvariationen beror på annat än förändrad elevsammansättning.

Mycket talar för att den svenska skolan blivit betydligt sämre på att hantera det kompensatoriska uppdraget. Skillnaden mellan bra skolor och dåliga skolor har ökat. Skolverket menar att man inte kan vara helt säker på att skolans socioekonomiska sammansättning har fått ökad betydelse för den enskilde elevens resultat.

Det kan vara andra faktorer som påverkar såsom elevernas studiemotivation, stöd från föräldrarna, lärarnas förväntningar på eleverna, ledarskapet i skolan, ett systematiskt kvalitetsarbete som bland annat innebär att skolan har koll på var eleverna befinner sig kunskapsmässigt och snabbt upptäcker de elever som behöver stöd med mera. 

Guovelin och Lindgren Åsbrink kommer med flera förslag i sin artikel. Förslaget att populära skolor ska byggas ut kan vi instämma i, det är alldeles för krångligt för en friskola att växa idag. Däremot häpnar vi över förslaget att alla elever ska kategoriseras utifrån bakgrund och de som tillhör en ”underrepresenterad” grupp ska få förtur till en skolplats. Ett minst sagt förvånande förslag. Att LO bidrar till att kategorisera barn på detta sätt är minst sagt upprörande.

Ett obligatoriskt skolval för alla, som Skolkommissionen föreslagit, är en bättre väg att gå. Det ökar kunskapen hos alla om att det finns ett skolval och det skulle också öka intresset för att faktiskt söka information om vad som skiljer de olika skolorna åt, profil resultat med mera. 

Skolverkets rapport visar att det finns andra viktiga faktorer som påverkar skolresultatet än elevernas bakgrund. Det gör det tydligt att det finns en uppenbar risk för att hamna fel om skoldebatten bara fokuserar på elevernas bakgrund. 43 procent av resultatskillnaderna har förmodligen sin grund i annat. Det är hög tid att fokusera på vad som händer i klassrummet och på vart eleverna ska, snarare än var de kommer ifrån.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.