Debatt
Astma
5 maj 2020 kl 04:50

Liv kan räddas med bättre astmavård   

Astma är en folksjukdom, som inte bara innebär lidande för väldigt många människor utan även stora samhällskostnader. Dessutom onödigt lidande i många fall, eftersom det finns behandlingar och insatser som skulle kunna hjälpa många fler, skriver Astma- och Allergiförbundets ordförande Maritha Sedvallson och vårdpolitiskt ansvariga Anna-Karin Klomp.

Det här är en opinionstext

Idag (5 maj) är det internationella astmadagen. 800 000 människor i Sverige har astma. Sjukdomen orsakas inte av något nytt och okänt virus och det har funnits bra behandlingsmetoder länge. De senaste åren har dessutom möjligheten att behandla med biologiska läkemedel tillkommit. Ändå dör nästan 150 personer varje år av astma i Sverige.   

Med rätt behandling kan merparten av astmapatienterna bli i princip symtomfria. De ska då till exempel slippa symptom nattetid eller vid ansträngning, besvär som annars är vanliga för personer som har astma.   

I dag är det bara hälften av astmapatienterna som har så bra behandling. Den andra hälften har i stället okontrollerad astma, med symptom som hosta och tung andning som gör att de ofta måste medicinera extra mot dessa besvär – så kallad vid behovs-medicinering. För den som har okontrollerad astma ökar risken för astmaattacker som kräver omfattande sjukvårdsinsatser som akutvård och inläggning.  

Astma- och Allergiförbundet konstaterar att astmavården måste prioriteras högre i Sverige. Flera saker behöver göras:   

  • Fler behöver en personlig behandlingsplan. Det är en enkel och billig förbättringsåtgärd, och alla med astma bör ha en sådan plan. Men en ny undersökning bland våra medlemmar visar att så inte är fallet, bara drygt hälften av patienterna i vår undersökning uppger att det finns en behandlingsplan. En sådan är viktig för att hela tiden påminnas om att ta sin underhållsbehandling. Risken är annars att man förändrar sin syn på vad som är normalt, vad man får stå ut med. Och det kan vara farligt. Den som har en dålig underhållsbehandling, kan drabbas svårare av virusinfektioner och allergier och riskera att få astmaanfall som kräver akutvård och sjukhusinläggning. 
  • Fler måste få tillgång till allergivaccination. Många som har allergisk astma skulle kunna må mycket bättre med allergivaccination (AIT). I dag finns en beprövad vaccinbehandling mot flera allergener, numera också i lättillgänglig tablettform. Men behandlingen är underanvänd och erbjuds i mycket olika omfattning i landet. Möjligheterna att få allergivaccination är nästan tio gånger så stora i Halland som i Norrbotten. Det är inte rimligt. Det gör att många med allergi dels får lida i onödan, dels inte kan bidra på arbetsmarknaden i den utsträckning de önskar. En hälsoekonomisk utvärdering av allergivaccination gjord av CMT – Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings universitet visar att allergivaccinationer är samhällsekonomiskt lönsamma. Att fler nu kan få behandlingen i tablettform i stället för genom injektioner, borde rimligen ge betydligt lägre behandlingskostnader för sjukvården och innebära att fler kan få behandling utan att kostnaderna ökar.  
  • Brister i kvalitetsregister måste åtgärdas. Att vården skiljer sig över landet visar också Luftvägregistret som är det kvalitetsregister där astma registreras. Registret visar till exempel att risken att läggas in för astma är 30 procent högre i Norrbotten än i grannlänet Västerbotten. Men bristerna i registreringen är stora och det är stora variationer i hur många vårdenheter som rapporterar i regionerna. Det är därför rimligt att anta det finns stor osäkerhet i hur astmavården verkligen ser ut. Det måste finns krav på hur enskilda vårdcentraler rapporterar till registret. Det underlaget behövs för att visa hur astmavården ser ut, och för att ge regionerna underlag att lägga resurserna på rätt förbättringar.   
  • Brist på specialister måste åtgärdas och kunskapen i primärvården öka. I Sverige är det brist på allergologer. I några regioner finns inga alls.  Det är orimligt att ingen har helhetsansvaret för hur många specialister som utbildas i förhållande till behoven – här behövs en nationell samordning. För att få en fungerande vårdkedja mellan primärvård och specialistvård krävs också en ökad kunskap i primärvården. Där är Skåne ett föredöme med ett regionalt kunskapscentrum som leder till en bättre astma- och allergivård i hela regionen.  

Astma är en folksjukdom, som inte bara innebär lidande för väldigt många människor utan även stora samhällskostnader. Dessutom onödigt lidande i många fall, eftersom det finns behandlingar och insatser som skulle kunna hjälpa många fler. Liv kan räddas med bättre astmavård. Låt oss anta en nollvision för dödsfall på grund av astma.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 5 maj 2020 kl 04:50
Uppdaterad: 5 maj 2020 kl 04:48

Skribenter

Maritha Sedvallson
ordförande Astma- och Allergiförbundet
Anna-Karin Klomp
vårdpolitiskt ansvarig, Astma- och Allergiförbundet