Debatt
Friskolor
25 januari 2016 kl 13:16

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Likvärdigheten i skolan har inte försämrats

Stöd saknas för att likvärdigheten har försämrats i svensk skola. Det är olyckligt att detta felaktigt har används som utgångspunkt i direktiv till utredningar som syftar till att begränsa företagande i välfärden, svarar Svenskt Näringsliv på ett debattinlägg från Katalys.

Det här är en opinionstext

SLUTREPLIK I rapporten ”Likvärdighet i den svenska skolan” gör David Sundén, ekonomie doktor, och Malin Werin, ekonomie kandidat, en omfattande genomgång av begreppet likvärdighet.

Detta utifrån skollagen och skolforskningen. De betonar, precis som Skolverket, att likvärdighet kan beskrivas utifrån aspekterna tillgång, kvalitet och kompensation.

Rapporten är väl underbyggd. Den grundar sig på en sammanställning av ett 50-tal forskningsstudier och utredningar. Författarna har inhämtat synpunkter från ledande skolforskare, men står själva för slutsatserna.

Slutsatsen är att det saknas stöd för att likvärdigheten har förändrats i svensk skola, oavsett vilken aspekt av likvärdighet som analyseras.

Sedan rapporten av Sundén och Werin släpptes den 20/1 har Skolverket hamnat på defensiven och tvingats tydliggöra att deras slutsatser från 2012 inte längre håller. På hemsidan fastslås nu:

”Skolverkets egna analyser och tillgänglig forskning visar att familjebakgrundens betydelse för betygsresultat är fortsatt stor men har inte ökat sedan slutet av 1990-talet.”

I klartext betyder detta att elevgrupper från svaga hemmiljöer inte har missgynnats i termer av skolresultat sedan införandet av skolvalet. Detta när hänsyn tas till föräldrarnas inkomster och utbildningsnivå.

Slutsatsen är central! Katalys bortser i sin replik (22/1) från denna i sin iver att bekräfta sina egna politiska ställningstagande.

Andra resultat Katalys bortser ifrån är att svensk skola internationellt sett kan värderas som mer likvärdig eftersom den i högre grad kompenserar för elevernas bakgrund.

De bortser också från att konkurrens har bidragit positivt till skolresultaten och inte kan förklara nedgången i PISA.

Likvärdighet i skolan måste analyseras utifrån flera indikatorer. Här gör varken Katalys eller Skolverket läxan utan återkommer oftast enbart till några enstaka mått som till exempel spridningen i resultat mellan skolor.

För att dra slutsatser om likvärdighet utifrån olika spridningsmått är det viktigt att veta vad som ligger bakom förändringen. Forskarna finner att de ökade skillnaderna mellan skolorna kan förklaras av förändringar i elevsammansättningen, och alltså inte utgör ett likvärdighetsproblem.

Den mer homogena elevsammansättningen beror främst på en ökad boendesegregation, vilket i hög grad förklaras av att nyanlända invandrare bosätter sig i samma områden.

En stor del av fallet i skolresultat kan också förklaras av de många nyanlända elever som kommer till Sverige sent under sin skolgång. Detta är en stor utmaning för skolan.

Friskolemotståndare argumenterar motsägelsefullt. Å ena sidan påstås att friskolor försämrar skolresultaten för att göra vinst. Trots detta ringlar sig köerna till friskolor, alla inte får plats. Då heter det att köerna segregerar. I båda fallen blir lösningen att ta bort friskolorna.

Kommunpolitiker bör uppmuntra till friskoleetableringar, inte minst i socialt utsatta miljöer. I dag motverkas detta ofta och man diskuterar i stället införande av kommunala veton.

Skolpengen bör kompensera för skillnader i elevers förutsättningar. Urvalskriterierna till grundskolan bör ses över så att nyanlända och elever från svaga hemmiljöer inte riskerar att missgynnas.

LO och lärarfacken var inne på denna linje i höstas (DS 27/8). Förslagen kritiserades då som nu av Katalys för att inte vara tillräckligt radikala.

Stöd saknas för att likvärdigheten har försämrats i svensk skola. Det är olyckligt att detta felaktigt har används som utgångspunkt i direktiv till utredningar som syftar till att begränsa företagande i välfärden.

Fokus borde i stället vara att lösa de reella och akuta problemen i svensk skola: att invandrande barn inte får behörighet till gymnasiet, kvalitetsproblemen och kunskapsutarmningen.

Det är därför Svenskt Näringsliv är intresserade av att studera likvärdigheten.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 25 januari 2016 kl 13:16
Uppdaterad: 25 januari 2016 kl 13:21

Skribenter

Mikael Witterblad
fil dr och ansvarig för välfärdspolitik vid Svenskt Näringsliv
Ann Öberg
fil dr i nationalekonomi och chefekonom vid Svenskt Näringsliv