REPLIK. Att själv få välja vård ger mig makt över min situation som patient. Den friheten är värd att försvara på många områden men blir kanske extra tydlig för oss som kvinnor när det handlar om gynekologi. Vi tror att många kvinnor särställer en gynekologisk undersökning från många andra vårdbesök. Naturligtvis kan valfriheten vara lika viktig för föräldern till barnet som behöver språkstöd av en logoped, för personen med en långvarig reumatologisk sjukdom eller för den som vill ha en långsiktig trygg kontakt med sin husläkare. Därför försvarar Liberalerna patienternas frihet att välja.
Liberalernas ”ideologiska incitament”, för att använda DS-krönikören Jona Elings Knutssons begrepp, är individens frihet. Även när individen råkar vara patient i vården och friheten består i att välja vem som ska ge dig vården du behöver och att få vård i tid. Den friheten blir för många kvinnor tydlig när vi talar om gynekologi. Den friheten vill vänstern, inklusive Socialdemokraterna, nu avskaffa.
Vi strävar efter att införa vårdval där så är möjligt. Vårdvalet har fler fördelar än valfriheten: etableringen av fler vårdgivare innebär en ökad tillgänglighet. Den som behöver stå länge i en vårdkö känner sig knappast trygg eller fri. Stockholms län har landets bästa tillgänglighet till specialistvård – tack vare vårdvalen.
Etableringarna kan ske utifrån patienternas behov och preferenser. Fler mottagningar finns till exempel ofta där många människor passerar och har sina arbetsplatser. Valfriheten knyter oss inte till vår bostadsadress. Men självfallet ska det finnas en god vård i hela länet. Lika självklart ska all vård hålla god kvalitet. Vi accepterar inte fusk eller tummande på patientsäkerheten. Kvalitetsproblem, fel och misstag har som bekant inget samband med driftsform men vi har skärpt uppföljningen och stärkt resurserna för granskning.
Vårdvalen för ut vård från de stora sjukhusen. Det är inte en oavsedd effekt eller något vi försöker dölja – det är en medveten och öppen strategi. En huvudorsak till svensk sjukvårds problem med bristande tillgänglighet är det alltför stora sjukhusfokus som har rått i årtionden. Fler läkare behöver finnas närmare människorna, i primärvården men också i den öppna specialistvården. Då behöver resurser flyttas – men det betyder inte sparbeting. Självklart ska till exmepel kompetens finnas på länets akutsjukhus, för den som behöver gynekologisk vård akut eller inom slutenvården. Det kräver en god samverkan mellan öppen- och slutenvården och mellan akutsjukhusen. Det är något vi arbetar hårt med att utveckla.
Resurserna ökar även på sjukhusen men inte i samma takt. Vi gör också historiskt stora investeringar som nu börjar fullbordas på alla våra stora sjukhus. De flesta av våra sjukhus lyckas också ge vård i tid och uppfyller vårdgarantin, men den stora utmaningen är fortsatt att rekrytera fler sjuksköterskor och kunna öppna fler vårdplatser. Det handlar om arbetsmiljö, löneutveckling och ledarskap – inte om pengar.
Framtidens vård innebär förändringar. Förändringar som flyttar vård, ändrar arbetssätt, ger vårdpersonal större möjligheter till karriär och att välja arbetsgivare och förändringar som ger patienter mer makt.
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
