OECD, Skolkommissionen och Skolverket har alla slagit fast att svensk skola lider av ett bristande ledarskap. För mycket administration, svårigheter att finna balans mellan nationella och lokala krav, stor omsättning på rektorer, för dåligt urval vid rekrytering och oklar ansvarsfördelning innebär att skolor runt om i Sverige får sämre ramar och långsiktighet än vad som skulle kunna vara fallet.
Friskolornas riksförbund har i en färsk rapport sammanställt enkätsvar på ledarskapsrelaterade frågor som Skolinspektionen ställt till den pedagogiska personalen i grundskolan.
Det handlar om personalens syn på pedagogiskt ledarskap, utveckling av utbildningen, tillit till elevens förmåga, anpassning efter elevens behov, grundläggande värden på skolan och särskilt stöd. Svaren omvandlas till index mellan noll till tio och resultatet blir slående när vi delar in ett antal skolor i fyra kategorier, alla fristående skolor, de tolv största kommunerna, storstadsskolor med dåliga kunskapsresultat samt de skolkommuner som Sveriges Kommuner och Landsting rankar som sämst. I väntad, men rak motsatt riktning till vad som är önskvärt, är det de skolor som allra mest behöver ett bra och fungerande ledarskap som får lägst värden i alla sex index.
Sämst till ligger skolor med dåliga kunskapsresultat från Malmö och Göteborg, vilket är skolor som förenklat kan beskrivas som förortsskolor med hög andel elever med utländsk bakgrund.
I botten i fyra av sex sammanställda index återfinns skolor från Göteborg. Exempelvis har personalen på Bergsjöskolan i Göteborg i genomsnitt endast gett 3,3 poäng (på en skala 0-10) till sin rektors förmåga att utveckla utbildningen. Även Göteborgs kommun som helhet placerar sig långt ner inom samtliga index. I fyra av sex index är Göteborgs kommun sämst av alla större kommuner. Anmärkningsvärt är att Stockholm inte finns med i Skolinspektionens redovisning. Det beror på att det inte är en tillräckligt hög svarsfrekvens bland medarbetarna. Även det en intressant indikation på ledarskapet.
Detta är allvarligt. I skoldebatten ligger ofta fokus på barnens bakgrund, och det blir den enkla förklaringsmodellen till varför skolresultaten ser ut som dem gör. Barnens bakgrund blir ursäkter. Självklart är barnens bakgrund relevanta parametrar vad gäller elevernas resultat. Men det måste inte finnas en koppling mellan elevernas bakgrund och hur bra personalen upplever styrningen av sin skola.
Ledarskapet är heller inte dåligt överallt. Den internationella forskningsstudien ”Styrning och ledning i skolan”, publicerad av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, pekar på att det finns ett klart samband mellan ledningskvalitet och elevernas skolprestationer och att friskolor utmärker sig genom att ha en högre kvalitet på ledningsarbetet. Det faktum att skolor drivs av privata aktörer innebär att skolor får ett tydligare och långsiktigare ledarskap.
Friskolornas starka ledarskap bekräftas också i vår sammanställning. Friskolor toppar alla sex ledarskapsrelaterade index som sammanställts. Det genomsnittliga indexet för friskolor vad gäller pedagogiskt ledarskap är 8,3 poäng. I detta genomsnitt ingår alla fristående huvudmän som finns med i Skolverkets statistik. Motsvarande siffra för de tolv största kommunerna är 7,4. Många friskolor är förvisso små men nöjdheten gäller även hos den pedagogiska personalen i de större friskolekoncernerna, AcadeMedia och Kunskapsskolan. Koncernerna får båda minst 8 poäng.
Ledarskapet är avgörande för en skola och dess elever men det fungerar tyvärr dåligt på många skolor i dag. Svensk skoldebatt måste fokusera på rätt saker och ta lärdom av de skolor som lyckats. Det är avgörande för att resultatfallet i den svenska skolan ska kunna vändas.
Fotnot: Rapporten som artikeln hänvisar till kommer att presenteras på Friskolornas riksförbunds seminarium ”Är det eleverna eller ledarskapet som det är fel på i den svenska skolan?”. Seminariet äger rum fredag 8 juli klockan 13:30 - 15:00 på Clarion Hotel Wisby, Strandgatan 6 (Trädgården).
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
