Rektorer

Ledarskapet centralt för skolans utveckling

Skolledare står mitt i politikens stora utmaningar: att förbättra skolresultaten, hantera lärarbristen och lyckas med nyanlända elevers integrering i skolan. Det är inte svårt att se att skolledarna är Sveriges viktigaste chefer.

Just nu står många skolledare runtom i Sverige inför stora utmaningar. Med många nyanlända barn och unga blir eleverna fler och det finns rektorer som får en ny elevgrupp varje vecka.

Elever som ska ha lärare, lokaler, elevhälsa och allt annat som skolan har ansvar att leverera. Samtidigt måste kunskapsutvecklingen gå åt rätt håll och arbetsmiljön i skolan förbättras.

Det är elevernas framtid det handlar om och hela landets tillgång till kompetens. Det är inte svårt att se att skolledarna är Sveriges viktigaste chefer.

Skolledare står mitt i politikens stora utmaningar: att förbättra skolresultaten, hantera lärarbristen och lyckas med nyanlända elevers integrering i skolan. Ett gott ledarskap är avgörande för ett framgångsrikt lärarskap och därigenom en positiv kunskapsutveckling hos alla elever. Men vilka förutsättningar har skolledarna för sitt pedagogiska ledarskap? Svaret är: tyvärr inte tillräckligt goda. 

En ny rapport från Lärarförbundet visar på betydande utmaningar i skolledarnas arbetssituation.

För det första: Rektorer och förskolechefer har ett omfattande arbetsgivaransvar. Ofta för fler än 40 medarbetare, ibland över 100. Det är fler än många andra chefsgrupper. 

För det andra: Rektorer och förskolechefer tjänar betydligt mindre än andra chefsgrupper med motsvarande ansvar. Skillnaden är mellan 10 000–20 000 kronor per månad, eller flera miljoner under ett yrkesliv.

För det tredje: Tre av fem lärare har bytt rektor/förskolechef de senaste tre åren. Nio av tio lärare menar att det är negativt med stor omsättning av skolledare.

För det fjärde: Drygt fyra av tio skolledare når pensionsåldern de kommande tio åren. Det finns alltså ett stort behov av att behålla kompetens och locka till sig ny.

Dessa utmaningar hänger förstås ihop. Hög arbetsbelastning och låg lön i förhållande till ansvar leder i sig till en stor omsättning på skolledare. Det drabbar verksamheten och försvårar det långsiktiga arbetet med att utveckla undervisningen, det kollegiala samarbetet och organisationen. 

Både svensk och internationell forskning visar att ett gott ledarskap påverkar resultaten positivt. Enligt OECD karaktäriseras effektiva skolor ofta av ett starkt och stabilt ledarskap. Det ligger i allas intresse att skolledare har riktigt goda förutsättningar att lyckas i jobbet.

Det måste locka att ta på sig ett skolledarskap och premieras att utvecklas i sitt ledarskap. Vi vet att högre löner tillsammans med en rimlig arbetssituation är avgörande för hur attraktivt yrket är, nu och i framtiden.

Varje kommun och fristående skola måste ställa sig frågan: Hur kan vi vara en attraktiv arbetsgivare för Sveriges mest betydelsefulla ledare?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.