Debatt
Folkhälsoarbete
9 december 2015 kl 13:37

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Låt tandläkarna bota benskörhet

Karin fick en handledsfraktur och besökte akutsjukvården. Brottet läkte men något år senare var det dags igen. Även denna gång botades symptomen, men inte orsaken till frakturen, benskörhet. Nya benbrott, återkommande smärta, oro, trötthet och allt tätare sjukskrivningar blev resultatet. Imorgon fyller Karin 54 år och borde egentligen ha många år av aktivt yrkesliv framför sig.

Det här är en opinionstext

Varje år drabbas varannan kvinna och var fjärde man över 50 år av benskörhet. Antalet frakturer på grund av benskörhet är runt 70 000 per år. Stillasittande livsstil och dålig kost har skapat en ny folksjukdom, i synnerhet bland kvinnor. Problemen visar sig sällan innan brottet är ett faktum. De mest allvarliga åkommorna är höftfrakturer. Frakturer som resulterar i fler dödsfall per år än trafikolyckor och ungefär lika många dödsfall som bröstcancer. Dödligheten är 10-15 procent högre året efter en höftfraktur.

Socialstyrelsen rekommenderar fler och bättre tester på personer inom riskgruppen. Av kvinnor med benskörhet över 50 år behandlas enbart 14 procent förebyggande. De samhällsekonomiska kostnaderna för frakturerna landar på 4-6 miljarder kronor per år. Skulle socialstyrelsens rekommendationer om ökad screening följas kan kostnaderna för sjukvården sänkas med 200 miljoner kronor per år.  Till detta kommer merkostnaden för proppar i akutsystemet för vårdplatser, inkomstbortfall, anhörigstöd med mera. 

Att förebygga benskörhet ter sig som en klok samhällsekonomisk investering för att undvika kostnader, frånvaro från jobbet, lidande och rädsla. 

Ett stillasittande liv, rökning, dålig kost, ärftlighet eller längre behandling med kortison ökar risken för benskörhet. Nybildning av benvävnad stimuleras av östrogen och därför löper kvinnor som passerat klimakteriet större risk än män att bli bensköra. 

Det är möjligt att förebygga benskörhet genom att scanna käkbenets fasthet vid en vanlig tandröntgen vid det återkommande tandläkarbesöket. Utifrån tandröntgenbilden går det att avgöra om patienten ligger i riskzonen för benskörhet och remiss kan skickas till osteoporosmottagningen för närmare utredning och bentäthetsmätning. I ett tidigt skede går det att åtgärda problemet genom kalktabletter samt råd om en klok kosthållning, motion och sundare livsstil.

I april i år utsåg regeringen Anders Lönnberg till nationell samordnare för att stötta utvecklingen av life science-sektorn. Regeringen understryker vikten att i arbetet med att utveckla life science är hälso- och sjukvården central, gärna i samarbete med forskning och näringsliv. 

Med dagens snabba tekniska utveckling finns oanade möjligheter att förebygga, bota, forska och utvärdera nya metoder, till exempel genom att öka samverkan mellan tandläkare och såväl primär- som specialistvård. 

Vi är många nya företag inom life sciencesektorn som vill och kan spela en viktig roll för att förbättra människors liv. På köpet får vi lägre sjukvårdskostnader och ökat antalet långtidsfriska medborgare. Metoderna finns, infrastrukturen likaså. Men systemen, samarbetet och finansieringen lämnar en del i övrigt att önska.

Anders Lönnberg, prata gärna med oss entreprenörer nu när du har fått den viktiga uppgiften att stärka life sciencesektorn. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.