Debatt
Klimat
19 februari 2020 kl 05:05

Låt storstäder betala för klimatomställningen

Vi tänker inte ducka för att inrikes transporter står för en tredjedel av utsläppen i Sverige. Vi vill skapa system där bördorna av och fördelarna med en omställning fördelas mer jämlikt över landet. Det skriver LO-ekonomerna Torbjörn Hållö och Åsa-Pia Järliden Bergström samt Daniel Färm, Tankesmedjan Tiden.

Det här är en opinionstext

Sveriges riksdag har ställt upp ambitiösa klimatmål. Utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent. Hur ska detta mål nås? I dag har beskattningen av klimatutsläpp ett mycket dåligt fördelningspolitiskt perspektiv. Landsbygden drabbas hårdast av bensinskattehöjningarna samtidigt som det är storstäderna som får 84 procent av ”miljöbilssubventionerna”.

Tyvärr är inte Sverigedemokraterna beredda att agera mot dagens dåliga fördelningsprofil på klimatskatterna (Dagens Samhälle 17/2).

Läs också ursprungsinlägget

Inför den stora skattereform som har aviserats i januariavtalet har Tankesmedjan Tiden och LO-ekonomerna tillsatt en skuggutredning, för att spela in genomtänkta förslag från arbetarrörelsen. I den första underlagsrapporten, som presenterades nyligen lanseras en ny tankeram för hur skattesystemet kan främja klimatomställningen, och samtidigt dämpa inkomstklyftorna.

Koldioxidskatten kommer att vara fortsatt central för omställningen i Sverige. Men i vår rapport föreslår vi ett fokusskifte där höjda skatter och avgifter för höginkomsttagare i storstäderna, finansierar sänkta skatter och subventioner för låg- och medelinkomsttagare utanför storstäderna. Denna klimatväxling kan genomföras på flera områden.

I vår rapport föreslås att en tillfällig skrotningspremie om 10 000 kronor införs. Äldre bilar som fortfarande är i trafik bidrar generellt mer till koldioxidutsläppen då de oftare drivs på bensin eller så kallad ”fuldiesel”, och är mindre bränslesnåla än nyare bilar. Här kan en skrotningspremie hjälpa utvecklingen åt rätt håll. På köpet förbättras trafiksäkerheten samtidigt som skrotningspremien har en bra fördelningsprofil då äldre bilar i större utsträckning finns utanför Stockholm.

Att föreslå reformer utan finansiering är inte seriöst. Vi föreslår därför att en ny skrotningspremie skulle kunna finansieras genom införande av trängselskatter inne i till exempel Stockholms innerstad på bensin- och dieseldrivna persontransporter. Trängselskatt inne i Stockholms innerstad träffar en grupp som oftast har alternativa transportmöjligheter genom kollektivtrafiken. Det är inte rimligt att höginkomsttagare i Stockholms innerstad ska fortsätta att köra mycket bil, trots behoven av att minska klimatutsläppen. 

Vårt förslag skulle ha ungefär samma styrande effekt som en höjd bensinskatt men inte drabba landsbygden.

Mycket mer än en skrotningspremie behövs för att möta Sveriges klimatmål, men den skulle vara ett steg i att göra klimatomställningen mer rättvis.

Vi tänker inte ducka för att inrikes transporter står för en tredjedel av utsläppen i Sverige. Vi vill skapa system där bördorna av och fördelarna med en omställning fördelas mer jämlikt över landet.

Martin Kinnunen och Gabriel Kroon väljer att ensidigt värna bilåkandet, även när alternativ finns, men presenterar i angreppet på oss inte ett enda förslag på hur klimatomställningen kan bli både mer effektiv och mer rättvis. Frågan blir då: Hur ser Sverigedemokraternas klimatpolitik ut? Och vill SD att hårt arbetande löntagare på landsbygden utan kollektivtrafik ska fortsätta att subventionera stockholmarnas bilkörning? 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.