Debatt
Kollektivtrafik
15 oktober 2020 kl 19:05

”Låt oss utveckla det nationella biljettsystemet tillsammans”

Fredagen (16/10) är sista dagen att lämna remissvar på utredningen om det nationella biljettsystemet. Regeringen är på rätt spår i mycket, men att lägga ansvaret för både utveckling och finansiering på varje regional kollektivtrafikmyndighet riskerar att både försena införandet och göra det onödigt dyrt, skriver företrädare för Skånetrafiken, Östgötatrafiken och Svensk Kollektivtrafik.

Det här är en opinionstext

Det nya nationella biljettsystemet för kollektivtrafiken ska vara helt implementerat under 2023. Riktningen för arbetet stakas ut i den statliga utredning som branschen nu fått lämna in synpunkter på. Många delar går hand i hand med den utveckling som redan är på gång runtom i landet. Det är helt rätt att fokusera på molnbaserat resande och en nationell åtkomstpunkt som möjliggör att fler aktörer kan sälja biljetter till kollektivtrafiken. 

För att hinna färdigt till 2023 kan vi också konstatera att det krävs mycket arbete och investeringar för Sveriges regionala kollektivtrafikhuvudmän. Det nationella biljettsystemet är nämligen inte ett biljettsystem i vardaglig bemärkelse, utan ett antal nationella funktioner som ska finnas tillgängliga för kollektivtrafikens kunder i samtliga lokala och regionala system. 

Regionerna har redan investerat stora belopp för att lösa det regionala resandet och ett nationellt biljettsystem borde därför enligt finansieringsprincipen finansieras helt av staten. Annars får skattebetalarna i varje region betala två gånger för sitt biljettsystem. Det statliga stöd som föreslås i utredningen motsvarar dessutom inte i närheten av vad utvecklingsarbetet och införandet kommer att kosta regionerna. Det nämns inte heller någonting om retroaktiv finansiering för de regioner som redan bekostat utveckling i samma riktning.

Det kan helt enkelt inte vara klokt användande av skattemedel att varje aktör måste bygga om och bygga ut ett eget system. Särskilt inte under den pågående coronapandemin där branschen redan har förlorat miljardbelopp.

Kollektivtrafikbranschen arbetar med just de här frågorna genom sitt samägda bolag Samtrafiken, som redan tagit fram en nationell biljettstandard. Det vore klokt att låta Samtrafiken förvalta funktionerna i det nationella biljettsystemet. Då kan vi tillsammans på allvar dra nytta av den utveckling som redan är gjord i landet. Annars är risken stor att många inte hinner färdigt till 2023. 

En annan slutsats i utredningen som borde omprövas är tanken på ett nationellt reskort. I Skåne och Östergötland köper mellan 70 och 80 procent sin biljett med Skånetrafikens respektive Östgötatrafikens app. Och den utvecklingen ser likadan ut i hela Sverige. För den som inte reser med en app är möjligheten att blippa sitt betalkort en perfekt lösning som inte kräver några förberedelser. Vi vet att det fungerar och gör resan enklare. 

Att behöva ha ännu ett plastkort för att kunna resa i Sverige ser vi som både ohållbart för miljön och försvårande. En mycket bättre lösning för våra kunder är att med sin vanliga reseapp kunna resa i till exempel SL:s system när man är på besök i Stockholmsområdet, eller tvärtom. 

Att få fler att åka kollektivt är en av de viktigaste frågorna för vår gemensamma framtid. Därför är det oerhört viktigt att vi gör smarta val från början och använder de goda exempel som redan finns. Gör vi det är vi övertygade om att det nationella biljettsystemet blir det som svenskarna vill ha. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.