Barnskydd

Låt offentliga arbetsgivare gå före i kampen mot barnsexhandeln

Sexuellt utnyttjande av barn är ett vedervärdigt fenomen av stor omfattning, både i vårt land och internationellt. Det är hög tid att de offentliga arbetsgivarna agerar föredömen och aktivt arbetar för en nolltolerans mot barnsexhandel, skriver kristdemokraterna Stefan Svanström och Lars-Axel Nordell.

Enligt FN bedöms i dag barnsexhandeln vara den tredje mest lönsamma brottsindustrin, efter narkotika- och vapensmuggling. Den tekniska utvecklingen och globaliseringen har medfört att övergreppen på senare tid tagit sig nya, och mer kommersiella uttryck. Via internet sprids bilder och filmer som dokumenterar övergrepp på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Förövare åker på övergreppsresor till populära semestermål, eller kan via internet beställa övergrepp på barn i fattiga länder direkt via webbkamera. 

Sverige är långt ifrån något undantag. Även här köps och säljs barn för sexuell exploatering varje dag. Efterfrågan på internetsidor med övergreppsdokumentation är stor. Att på olika sätt verka för att stoppa dessa övergrepp måste naturligtvis även framöver prioriteras av polisen. Det handlar framförallt om gränsöverskridande polisiära insatser, och samarbeten i koalitioner för att slå mot efterfrågan. 

Men nya metoder behöver också prövas för att strypa efterfrågan. Vi tror att arbetsgivarna kan spela en betydligt större roll på detta område, dels genom förebyggande arbete och tydliga riktlinjer för sina anställda, dels genom direkta insatser för att förhindra att anställda kan begå övergrepp från arbetsplatsen eller på tjänsteresor.

De offentliga arbetsgivarna i stat, landsting och kommun behöver här på olika sätt kunna föregå med gott exempel och därmed sätta press på samhället i övrigt. Detta har gällt både när det kommer till jämställdhetsfrågorna och anställning av personer med olika typer av funktionsnedsättning, för att ta två exempel. 

För det första vill vi att offentliga arbetsgivare antar strikta riktlinjer när det gäller internetanvändande och resor i tjänsten. Genom en resepolicy kan arbetsgivare exempelvis aktivt välja hotell och konferensanläggningar som är delaktiga i kampen mot barnsexhandel. Organisationen ECPAT (End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in children for sexual purposes) har utarbetat en policy som innebär att arbetsgivare bara samarbetar med reseföretag som är delaktiga i resekoalitionen mot barnsexhandel. En internetpolicy som tydligt markerar mot barnpornografi på företagets datorer och blockering av bilder på internet har samma signalvärde.

För det andra vill vi att offentliga arbetsgivare aktivt spårar och polisanmäler förekomsten av övergreppsmaterial i sina datasystem. I dag finns olika programvaror som likt antivirusprogram söker av datorer efter lagrat material eller spår av känd övergreppsdokumentation. Varje digital bild eller film som florerar kan spåras genom olika igenkänningsmetoder – så kallat foto-DNA – och jämföras mot internationella databaser på material som förekommit i brottsutredningar. Eftersom en stor andel av de övergreppsbilder som är i omlopp är kända finns det stora möjligheter att avslöja den anställda som har sådana bilder eller filmer på sin dator. Enligt företaget NetClean upptäcker man med hjälp av sådan här programvara övergreppsmaterial hos ungefär var tusende person. Om alla offentliga arbetsgivare installerade dessa system skulle med andra ord bortemot 1 300 förövare kunna stoppas.

Spridningen och användningen av övergreppsmaterial är en del av övergreppet. Varje gång någon tittar på ett foto eller en video föreställande ett övergrepp är det att betrakta som ett nytt övergrepp mot brottsoffret. Den insikten borde föranleda ett hårdare arbete mot konsumenter av övergreppsdokumentation. Det är hög tid att de offentliga arbetsgivarna agerar föredömen och aktivt arbetar för en nolltolerans mot barnsexhandel. För oss är det en viktig del av vuxenvärldens gemensamma ansvar mot våra barn.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.