Debatt
Bostadsbristen
17 november 2018 kl 05:00

Denna artikel publicerades för 2 år sedan

”Låt nya moderna egnahem lösa bokrisen”

Egnahemsrörelsen växte fram som ett svar på de bostadsproblem som fanns i början av 1900-talet. En modern variant av det engagemang som byggde bort bostadsbristen då kan lösa dagens bostadskris. Men då krävs handlingskraft på både kommunal och nationell nivå. 

Det här är en opinionstext

Vi är många som skriver under på att svensk bostadspolitik har havererat. Sverige har helt enkelt saknat en visionär politisk styrning när det gäller bostadsbyggande, parallellt har de stora byggjättarna tack vare kraftiga subventioner skruvat upp sina vinster. Nu står folket med Svarte Petter i handen; de senaste årens nyproduktion har byggts för en begränsad del av befolkningen och matchar inte verklighetens plånböcker.

För den som saknar större ekonomiska muskler är möjligheterna att ta sig in på bostadsmarknaden i storstadsregionerna i princip obefintlig. Bostadssegregationen växer och riskerar att bidra till att samhället slits sönder.

Nu behöver vi komma bort från årtionden av stelbent bostadspolitik och gå mot ett visionärt tänkande som bygger på delaktighet och engagemang. Det krävs politiska krafttag på riksplanet som öppnar för möjligheten att med korta processer bygga fler mindre bostäder. En sådan insats som delvis föll väl ut var initiativet med Attefallshus.

Många använder i dag Attefallshusen som komplementbostäder och sommarstugor, men tyvärr är de samtidigt ofta för små för att kunna användas som permanentbostäder. Här ser vi att lagstiftningen nu bör ta nästa steg och möjliggöra en höjd gräns för bygglovsfritt uppförande av Attefallshus från 25 till 30 kvadratmeter. Vi är övertygade om att ett extra rum eller en yta på fem kvadratmeter kan vara avgörande för att den mindre familjen ska kunna nyttja ett Attefallshus som permanentbostad. 

I kombination med en sådan lagförändring måste Sveriges kommuner vara lyhörda för förändringen och tillgängliggöra samlad markyta för att på så sätt skapa förutsättningar för nya former av permanentbostäder. Dessa markområden bör förberedas för byggnation genom att anslutas till el- och va-system. Tomterna måste sedan säljas eller hyras ut utan onödigt byråkratiskt krångel.

Vår idé har faktiskt redan prövats framgångsrikt historiskt; med den så kallade egnahemsrörelsen gavs arbetare och tjänstemän möjlighet att själva bygga egna mindre hus på tillgängliggjord mark. På samma sätt som egnahemsrörelsen växte fram under det tidiga 1900-talet, som ett svar på de bostadsproblem som då fanns, kan vi nu skapa förutsättningar för en modern variant av det engagemang som byggde bort bostadsbristen då.

Till sist vill vi även lyfta hållbarhetsperspektivet. Sommaren 2018 fick allt fler att inse behovet av fler klimatåtgärder. Vi är nog många som undrar hur vi kan bidra mer till att minska vår klimatpåverkan. Ett konkret sätt är att ställa oss frågan om inte många av oss bor på onödigt stor yta.

Om vi reducerar boytan marginellt så får det stora effekter på materialåtgången vid byggnationer, samtidigt ger det lägre miljöpåverkan vid transporter och ger huset ett lägre energibehov. Ur ett klimatperspektiv finns det med andra ord stora fördelar med mindre och effektivare bostäder, samtidigt som fler ges möjlighet till ett eget boende.

Utmaningarna för bostadsmarknaden och klimatet kan inte vänta. Politiker på riks- och kommunnivå måste visa handlingskraft och hitta en samsyn kring konkreta lösningar. Det är nu som spaden för framtidens bostadsmarknad och det hållbara samhället måste sättas i jorden. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 17 november 2018 kl 05:00

Skribenter

Oscar Troedson
entreprenörer och ägare av Polhus
Anton Troedson
entreprenörer och ägare av Polhus