Debatt
Lärarutbildning
11 oktober 2016 kl 12:02

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Låt nya krafter lyfta lärarutbildningen

Skolresultaten sjunker och vi vet att lärarens kompetens och förmåga är avgörande för elevers framgång. Dagens regelverk omöjliggör en förnyelse av lärarutbildningen genom nya initiativ utifrån. Därför måste politiken måste möjliggöra nya, fristående lärarhögskolor med högt ställda krav på studenterna, skriver Eva Nisser och Robert Thorburn, Johan Skyttes Högskola.

Det här är en opinionstext

När Sverige började industrialiseras under 1800-talet uppstod ett behov av välutbildade ingenjörer. Lösningen blev KTH och Chalmers. Med ökad internationalisering uppstod ett sekel senare ett behov av välutbildade ekonomer. Lösningen blev handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg. Bland 10 000-tals universitet i världen rankas dessa fyra bland topp 500.  

Nu har det gått ytterligare 100 år. Vi befinner oss i kunskaps- och IT-samhället och har behov av välutbildade ledare och lärare. En välutbildad befolkning på alla nivåer är nödvändig om Sverige ska säkra en framtida hög välfärd och god konkurrenskraft. Men hos oss sjunker skolresultaten i alla internationella jämförelser. Dags för nya högskolor som levererar topputbildning för vår tids behov?

Det är odiskutabelt och vetenskapligt vederlagt att lärarnas kompetens och förmåga är det som avgör elevernas framgång. Det är därför inom lärarutbildningen som förändring måste ske så att 1,5 miljoner elever i över 7 000 skolor i landet får den bästa utbildningen. Lägg därtill att vi vet från både forskning och beprövad erfarenhet att stora, tunga system aldrig reformerar sig själva inifrån. De behöver alltid ett externt tryck. Det betyder konkret att nya reformer för lärarutbildning till samma gamla institutioner inte ger det stora lyft som svensk lärarutbildning behöver. 

Politikerna har två verktyg: lagstiftning och pengar. Lagstiftningsvägen har i modern tid prövats i stort sett vart tionde år för lärarutbildningen. Resultaten har inte kommit så nu blir det mer pengar istället. Vi har haft krisbranscher förut men det har visat sig att lösningen inte var mer pengar utan genomgripande förändringar i branscherna – krävande men nödvändiga. Bankkrisen som följde efter devalveringar och inflation åtgärdades med tuffa och kraftfulla åtgärder som snabbt förvandlade svensk ekonomi till en av världens mest välskötta. Var finns kraften för att förvandla svensk lärarutbildning?

Det är vare sig de gamla institutionerna eller särintressen som ska värnas. Kunskapen om särintressenas maximering av egennyttan, teorin om public choice, står på stabil vetenskaplig grund så låt oss inte fortsätta i dessa gamla hjulspår. Det är elevernas och landets framtid som ska värnas. 

Dagens regelverk omöjliggör en förnyelse av lärarutbildningen genom nya initiativ utifrån. Därför måste detta självklart ändras. Vi behöver nya, fristående lärarhögskolor med högt ställda krav på studenterna. Alla kommer inte in, liksom inte alla kommer in på Handelshögskolan eller Chalmers. Lärarnas ämneskompetens måste vara på topp, liksom de yrkesrelaterade kunskaperna. Allmänbildning, bildning, neurovetenskap, retorik och drama måste ingå, för att nämna något. Bara de som uppfyller de högt ställda kraven klarar att ta examen. Den som får en utbildning inom vår tids nyckelområden blir eftertraktad på arbetsmarknaden.

Bara så höjs löner, bara så vinns status. Och bara så lockar man till sig de studiebegåvade studenterna. Det är dessa studenter som behövs på våra lärarhögskolor, inte de som inte kom in någon annanstans och som kanske knappt själva klarade gymnasiet.

Det är hög tid för politiker, myndigheter och fackliga organisationer att öppna för en utveckling som ger oss en helt ny typ av högskola för ledarskap och lärande. Detta är en ödesfråga för Sverige – alla krafter borde samverka. Kasta inte mer pengar efter dåliga. Målsättningen kan endast vara välutbildade lärare som ger oss en välutbildad befolkning.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.