Debatt
Miljö
26 april 2016 kl 11:18

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Låt kommunerna visa vägen till fossilfria transporter

Många svenska kommuner står inför en stor miljöutmaning, bland annat med försämrad luft. Men de har också lösningen på problemet, biogasen. Med ett stödjande regelverk och större självbestämmande kan kommuner och landsting satsa där det bäst behövs och vi är redo att anta utmaningen, skriver sex företrädare för energibranschen.

Det här är en opinionstext

Biogasproduktion baserad på matavfall, avloppsslam och avfall från industri och skog kan ersätta fossila bränslen i transportsektorn. Biogödsel är en värdefull restprodukt som behövs för att möta den ökade efterfrågan av ekologisk mat, inte minst i offentlig verksamhet. 

Över tio kommuner i Sverige – från Luleå i norr till Malmö i söder – har så dålig luft att de överskrider EU:s gränsvärden för bland annat partiklar och kvävedioxider. Sverige skiljer sig inte här från resten av Europa. Det har gått så långt att drastiska åtgärder vidtas, exempelvis planerar Oslo och Paris att förbjuda fordon som använder diesel. Samtidigt planerar EU skärpta utsläppskrav som en följd av tidigare avslöjanden att många dieseldrivna bilar har högre utsläpp än vad de redovisar.

Det finns i dag en klyfta mellan nationella styrmedel och den kommunala verkligheten. Miljöbilsdefinitionen gynnar i dag fortsatt dieseldrift. Antalet dieselbilar blir fler, medan andelen miljöbilar minskar. Däremot ökar glädjande nog antalet gasbilar. Denna utveckling ligger inte i linje med det ambitiösa miljöarbetet i kommunerna. Det visar att insamling av matavfall är ett prioriterat område – 175 av Sverige 290 kommuner samlar i dag in matavfall. Dessutom skärps nationella mål i många kommuner, exempelvis ska 70 procent av stockholmarnas matavfall samlas in till 2020 för att bli biogas och biogödsel som kan återföras till åkermarken. 

Biogödseln är nödvändig för att kunna producera mer ekologisk mat. Efterfrågan ökar i rekordfart. Ökningen är störst i detaljhandel, sedan kommer offentlig sektor och därefter hotell- och restaurang. Den ökade efterfrågan på ekologisk mat i skolor, på äldreboenden och sjukhus måste mötas av en tydlig strategi för upphandling där lokal produktion kan främjas. Det gäller såväl matvaror som bränsle till personbilar, lastbilar och bussar. 

Sveriges kommuner och landsting visar vägen i klimat- och miljöarbetet. För att de ska uppnå sina målsättningar behövs ett stödjande regelverk på nationell nivå, men också ökat självbestämmande på lokal nivå. Här är två exempel:

  1. I slutet av april presenteras förslaget till bonus-malus-system för att gynna fler miljöbilar. Förslaget, som ska införas nästa år, ersätter den nuvarande miljöbilsdefinitionen och blir därmed vägledande för kommunernas och landstingens upphandlingar. Bonus-malus-systemet måste gynna miljöbilar med låga utsläpp som drivs av förnybar el, biogas och andra biodrivmedel.
  2. I många städer finns miljözoner för tunga fordon. Införande av miljözoner för lätta fordon utreds nu och diskuteras allt mer. Följ utredningens rekommendation att låta kommunerna besluta om att införa miljözoner för att främja fossilfria vägtransporter. 

Biogasen har en nyckelroll i kommunernas strategi för fossilfria transporter, för renare luft och för mer hälsosam mat. Den har också en nyckelroll i Sveriges omställning till fossilfria vägtransporter. Utredningen Fossilfrihet på väg förutspår att biogasen kan står för mer än hälften av de totalt 20 TWh biodrivmedel i vägtransporter år 2030. Branschens utmaning är att möta den växande gröna efterfrågan. 

Vi är beredda att anta utmaningen tillsammans med kommuner och landsting runt om i landet. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.