Samhällsplanering

Låt invånarna påverka stadsplaneringen

När människor inte får inflytande över hur deras närmiljö ser ut skapas en grogrund för missnöje. Därför måste deras ilska och känslor av vanmakt tas på allvar, skriver planeringsarkitekten Daniel Nordholm och samhällsanalytikern Johanna Rickan.

En stor del av Sveriges kommuner har en vikande befolkning. För många är verkligheten att drömmen om en ökad folkmängd aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Ändå stretar flertalet emot och tillbakavisar såväl forskning som statistik.

Likt telefonbolag, med siktet inställt på att ragga nya köpare istället för att premiera lojala och trogna kunder, lägger många kommuner all kraft och alla resurser på att försöka locka människor till sig istället för att sätta fokus på dem som redan finns.

I Värmland, där vi är verksamma, stod Oberoende Realister i Hagfors för valets största praktskräll genom att bli största lokala parti i landet  i en arbetarekommun där Socialdemokraterna så gott som alltid har varit starkast. Oberoende Realister har ridit på en våg av uppdämt missnöje som bland annat grundas i att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet gick emot resultatet i en omstridd folkomröstning om en F-6-skola. På samma sätt som Karlstadpartiet, som nu tar plats i kommunfullmäktige i Karlstad, bildades i svallvågorna av en infekterad strid mellan medborgare och kommunpolitiker om en eventuell etablering av ett Muminland.

Visst kan längre skolresor och kommersiell ockupation av allmänna rekreationsområden ställa till stora problem för många individer. Men samtidigt blir det enklare att rikta frustrationen mot enskilda företag och sittande kommunpolitiker än att rasa mot de förändringar som urbaniseringen innebär. Vreden bär också en sorg och en känsla av övergivenhet: ingen lyssnar på oss.

Det har blivit tydligt att storstadsperspektivet för tillfället dominerar över landsbygdsperspektivet. Politiska visioner grundade i marknadsekonomins principer om tillväxt är måttstocken, därmed blir den kommun som krymper eller står still en förlorare. 

Vi som arkitekter och samhällsplanerare råder kanske inte bot på just dessa faktum, men vi kan råda över annat. Människors ilska och känslor av vanmakt måste tas på allvar. Vi tror inte på idén att det urbana är den enda lösningen. Vi tror däremot att olika platser har olika förutsättningar. Landsbygderna är också en grogrund för nytänkande och innovativa samhällslösningar. Vi tror på planering utifrån människors behov och drömmar. Vi tror på kraften av planering präglad av delaktighet.

Vi är övertygade om att en större öppenhet om stads- och landsbygdsutveckling samt ett möjliggörande av reellt inflytande är nödvändigt för en bred samhällelig förankring. Att som politiker och planerare prata med människorna som finns på platsen – i kommundelen, tätorten, stadsdelen eller kvarteret – ger reella resultat och är en omistlig källa till lokalkännedom. Detta måste dock följas av en tydlig definition av om, var och hur du som medborgare har möjlighet att påverka planeringsprocessen.

Vad kan den som är invånare förvänta sig om den väljer att bo på en mindre plats?

En sådan ärlig diskussion skulle vara gynnsam för debatten, inte minst skulle den minska klyftan mellan stad och land. Det skulle förhoppningsvis skapa förväntningar som politiken kan leva upp till. Med största sannolikhet skulle den också öka förtroendet om det är möjligt att leverera till dem som finns istället för att bara prata om dem som komma skall.

Vi måste bredda utrymmet i samtalet om Sverige. En stad måste planeras i relation till sina omgivningar. Planeras staden som en fristående enhet, då planerar vi en sårbar stad och cementerar den pågående och ökande polariseringen. Ett samspel mellan städer och landsbygder är vad som krävs för att ett samhälle ska bli långsiktigt hållbart.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.