Vårdköer

Låt inte vårdköerna växa ännu mer!

Väntetiderna i vården ökar. Det drabbar både de patienter som väntar och samhället som förlorar arbetsföra medborgare eller måste bekosta onödiga stödinsatser. Men även arbetsmiljön drabbas när medicinsk kunskap och evidens inte följs, konstaterar Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna samt förste vice ordförande i Läkarförbundet.

Myndigheten för Vård- och Omsorgsanalys visar att antalet patienter som väntar på vård och behandling har ökat väsentligt och att det är stora skillnader mellan landsting, sjukhus, vårdområden och verksamheter. De som har väntat på specialistvård sex månader eller mer har nästan tredubblats under åren 2012 till 2016. 

En av orsakerna till köerna är att antalet patienter som bedömts vara i behov av vård har ökat, men att inget har gjorts för att möta detta enligt myndigheten. Tvärtom har antalet vårdplatser avsiktligt  minskats under flera decennier. Redan innan den bristen/ flykten av specialistsjuksköterskor uppstod hade vi nästan lägst antal vårdplatser i EU. De ökade vårdtiderna visar nu på att något  behöver göras.

När tiderna ökar på detta sätt borde alla politiker gå ut och ta tag i förslag om vad som kan lösa situationen. Det är valår nu och mycket görs, men det sker ad hoc. Samtidigt är det bedrövligt när man ser att ena politiska blocket peka finger åt de landsting där man är i minoritet, när det sällan är bättre i de landsting där det egna blocket är i majoritet.

Endast ett fåtal landsting har gjort någon analys av det egna behovet av antalet vårdplatser. De som gjort det har ändå minskat antalet trots att analysen visat att deras vårdplatser varit för få. Det innebär att allt ansvar kokar ner i verksamhetscheferna knä att lösa situationen utifrån befintliga ramar. På grund av vårdplatsbrist tvingas läkare tänja sina etiska och medicinska gränser och skickar hem patienter som borde ha lagts in. Detta vittnar många läkare om dagligen och det visades exempelvis nyligen en undersökning i Framtidens Karriär – Läkare.

Utvecklingen går mot kortare vårdtider trots mer avancerad vård, och det är bra. Men vårdplatsbrist tvingar fram plötsliga förändringar. Förändringar i en känslig verksamhet måste göras i samförstånd med de som faktiskt är ansvariga för varje enskild patients vård. Vi ser sjukhus som beslutar från en dag till en annan om att ändra från inneliggande vård till dagkirurgi  utan att läkare och annan personal är förberedda,  med stor oro och risker som följd. 

Att inte ha tillräckligt med vårdplatser slukar resurser, förstör arbetsmiljön, skapar en ond cirkel med personalflykt  och hindrar en säker och effektiv vård med genomtänkt utveckling. Sjukhusläkarna vill därför se:

  • En personalpolitik som premierar erfarenhet och kompetens så att man inte väljer att bli hyrpersonal eller någon annan karriär. Självständiga chefer som fattar vem man benchmarkar mot och vilka medicinska mål som ska nås idag, respektive inom 5-10 år, med resurser och kunskap om hur man utvecklar medarbetare och verksamhet för att nå dit med hjälp av löneutveckling, fortbildning och forskning.
  • En vårdplatsdimensionering utifrån befolkning och sjukdomspanorama. Har landstingen ansvar för sjukvården ska de tillgodose behovet och ha överblick. Ansvaret kan inte ligga på varje enskild verksamhetschef. Beräkningsmodeller finns alltså redan.  Sakkunniga på Socialstyrelsen kan följa upp. Det kommer också behövas en mångfald utförare, som privata vårdgivare eller andra driftsformer.
  • En nationell primärvårdsreform som innebär listning på fast läkarkontakt i teamen och ökad medicinsk kontinuitet i kommunal omsorg och primärvård vilket kan medföra att både akutbesök och vårdtider på sjukhus minskar. Här måste regeringens utredare våga komma med bärkraftigt lagförslag.

Det är inte kris överallt. Men att många vårdkedjor fungerar hyfsat och att lokal utveckling sker med kvalitet är mycket tack vare varje enskild medarbetares lojalitet och speciella kompetens. Trots det växer köerna nu. Väljarna har bestämt att sjukvården är en viktig fråga – kanske den viktigaste. Partierna talar om att satsningar behövs. Sjukhusspecialistvården behöver detta!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.