Debatt
Kommuninvest
29 oktober 2020 kl 05:05

”Låt inte riskskatten bli ett dråpslag mot välfärden”

Den föreslagna riskskatten för banker och andra kreditinstitut lägger stora extrakostnader på kommunsektorn. Skatten skulle därmed göra det svårare för många kommuner och regioner att låna till nödvändiga välfärdsinvesteringar, skriver Kommuninvests ordförande Göran Färm (S) och vice ordförande Linda Frohm (M).

Det här är en opinionstext

Regeringen har, tillsammans med C och L, presenterat ett förslag om en ny riskskatt för banker och andra kreditinstitut. Vi har inga särskilda synpunkter på att man vill utöka beskattningen av finanssektorn. Men vi invänder bestämt mot att man samtidigt, genom att riskskatten även omfattar Kommuninvest, slår ett stenhårt slag mot kommunsektorn.

Riskskatten skulle lägga stora extrakostnader på kommunsektorn och göra det svårare för många kommuner och regioner att låna till nödvändiga välfärdsinvesteringar. Det är oacceptabelt.

Kommuninvest, som ägs av 292 kommuner och regioner, är en samverkan utan vinstsyfte för att säkra billiga och stabila lån till välfärden. Ägarna garanterar Kommuninvests skulder och andra åtaganden via en solidarisk borgen. Pengar lånas upp på kreditmarknaden, för att sedan lånas ut till kommuner och regioner. Storskaligheten ger lägre räntor och trygghet i kristider.

Kreditvärderingsinstituten Moody’s och Standard & Poor’s har länge gett Kommuninvest samma rating som svenska staten – det högsta möjliga kreditbetyget: ”trippel A” med stabila utsikter. Detta betyg reflekterar styrkan i den solidariska borgen från kommunsektorn. Om staten litar på att kommuner och regioner står för sina garantier – vilket det vore mycket anmärkningsvärt om man inte gjorde – finns det i Kommuninvest ingen reell risk av det slag som regeringen hänvisar till.

Riskskatten för Kommuninvest, som står för nära 60 procent av kommunsektorns upplåning, skulle bli cirka 330 miljoner kronor för 2022 och cirka 385 miljoner kronor för 2023 och framåt. Den extra kostnaden skulle behöva läggas direkt på kommuner och regioner i form av kraftigt höjda räntor på lånen.

Konsekvenserna skulle även utöver det bli allvarliga:

  • Hinder för samverkan. Riskskatten är ett fundamentalt hot mot Kommuninvest och därmed mot kommunal samverkan på finansområdet. Räntehöjningen skulle skapa starka incitament för ett antal av de största kommunerna och regionerna att i stället för samverkan utöka sin egen direktupplåning i kreditmarknaden. Kommuninvests volymer skulle minska, med ytterligare räntehöjningar som följd. Kommuninvest skulle snabbt försvagas som samverkansverktyg.
  • Minskade investeringar. En sådan försvagning skulle drabba de små och medelstora kommunerna hårdast. I och med att de flesta av dem inte har kapacitet att driva egna marknadsprogram skulle de tvingas bära merparten av de ökade räntekostnaderna. Försvagningen skulle i förlängningen också riskera att ställa dessa kommuner utan rimliga lånemöjligheter. Nedskärningar av investeringsplaner skulle bli svåra eller omöjliga att undvika.
  • Ökade risker. Att riskskatten kan driva betydande upplåningsvolymer från Kommuninvest skulle markant höja risknivån i finanssystemet. Kommuninvest har stora kapital- och likviditetsreserver för att parera störningar i marknaden. Det har inte enskilda kommuner och regioner.

Därför menar vi att regeringen, C och L snabbt bör tänka om. I EU-lagstiftningen finns nu kategorin ”offentligt utvecklingskreditinstitut”. Det är kreditinstitut som etablerats på offentlig basis, som har ett samhällsnyttigt syfte och vars skulder och andra åtaganden är garanterade av offentlig sektor. Kategorin infördes för att skapa en mer proportionerlig reglering. I linje med detta anser vi att det måste skapas ett undantag från riskskatten för offentliga utvecklingskreditinstitut – och därmed för Kommuninvest.

Vår uppmaning till regeringen, C och L är enkel: Låt inte riskskatten bli ett dråpslag mot välfärden!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 29 oktober 2020 kl 05:05
Uppdaterad: 29 oktober 2020 kl 05:00

Skribenter

Göran Färm
ordförande (S), Kommuninvest ekonomisk förening
Linda Frohm
vice ordförande (M), Kommuninvest ekonomisk förening