Debatt
Kulturskola
22 november 2019 kl 08:33

Låt inte myndigheter förstöra barns kulturutövande

Regeringens utspel om att alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola får inte bara bli tomma ord. Det skriver Kulturskolerådets ordförande Jalle Lorensson apropå en ny kartläggning som visar att 25 000 barn riskerar att stängas ute från kulturskolan på grund av Skolinspektionens beslut att barn inte ska få delta i kulturskolan under skoltid.

Det här är en opinionstext

Skolinspektionen har landat i beslutet att barn inte ska få delta i kulturskolan under skoltid och hotar med böter för de kommuner som inte viker sig. Kulturskolerådets nya kartläggning visar att hälften av landets kommuner drabbas och särskilt de i glesbygden. Sammantaget riskerar 25 000 barn att stängas ute från kulturskolan på grund av statliga beslut.

Hur är det förenligt med regeringens politik och överenskommelsen med Centerpartiet och Liberalerna? I statsminister Stefan Löfvens (S) regeringsförklaring och i 73-punktsprogrammet ska ju alla barn ha goda möjligheter att gå i kulturskola. Vad hände med de ambitionerna?

Kulturskolorna har varit framgångsrika de senaste åren; fler elever, bredare utbud, breddat deltagande samt ett ökat nationellt ansvar och engagemang. Varje vecka deltar runt 200 000 barn i kommunernas kulturskoleverksamhet.

Musik, dans, teater, konst och andra uttryck ger mening och glädje åt väldigt många. Från 40-talets musikskolor till samtiden med många kulturskolor har en barnkulturell klenod skapats liksom en framgångssaga med få motsvarigheter. Kulturskolan är Sveriges största satsning med offentliga medel på barnkultur.

Verksamheten betyder mycket och spänner från demokratibyggande inslag till unika personliga framgångar, Grammis- och Oscarsvinnare. I varje svenskt orkesterdike sitter professionella musiker med en bakgrund i kulturskolan som utgör en grund för hela det ekosystem som svenskt kulturliv i hög grad är beroende av.

Gislaveds kommun fick besök av Skolinspektionen som ville stoppa kulturskolans arbete. Myndighetens beslut innebär att eleverna inte längre får delta i musikskolans undervisning under skoltid och kommunen riskerar vite på 500 000 kronor.

Här har vi en rejäl utmaning i relation till den praxis vi haft i Sverige sedan årtionden. Hur och när kulturskoleundervisning kan ske brukar lösas med berörda parter lokalt. Men Skolinspektionen menar att det strider mot skollagen och dess intentioner.

Ansvariga myndigheter och juridisk expertis menar att skollagen måste justeras om frågan fortsatt ska kunna avgöras lokalt. Är regeringen eller oppositionen beredda att ta ansvar och ändra lagen? Svaret är nej. Enligt Kulturskolerådets enkät är det bara Centerpartiet som kan tänka sig att justera skollagen.

Andra länder har också många glesbygdskommuner, till exempel våra nordiska grannländer. Danmark har en skollag som möjliggör deltagande i kulturskola under skoltid. Varför kan Danmark men inte Sverige?

Riksdagen antog 23 maj 2018 en proposition, med mål för den statliga politiken för kulturskolan, som bland annat ska främja en mer tillgänglig och jämlik kulturskola av hög kvalitet i såväl utbud som undervisning. Den ligger väl i linje med att barnkonventionen blir lag från 2020.

Nu vill vi se handlingskraft. Regeringens utspel om att alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola får inte bara bli tomma ord. Då drabbas nämligen tusentals barn.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Nästa artikel

Debatt
Studieförbund
20 november 2019 kl 19:00

Studiecirklarna hotas när kommuner skär ned

Studieförbunden har verktygen som kan lösa samhällsutmaningar som äldres ensamhet, integrationen och den digitala klyftan. Därför oroar det oss att kommuner drar ned på studieförbundens verksamhet, skriver ABF.

Det här är en opinionstext

Mer än 600 000 svenskar deltar varje år i en studiecirkel – dubbelt så många som de som deltar i gymnasieskolan. I en genomsnittlig svensk kommun genomför studieförbunden varje år 900 studiecirklar om språk, musik, samhällsfrågor, föreningskunskap och mycket mer, och därutöver 1 300 kulturprogram såsom föreläsningar och konserter.

Men låt oss göra ett tankeexperiment, nämligen att stödet till folkbildningen inte fanns. Det skulle vara ett annat Sverige vi skulle se framför oss. Ett fattigare Sverige, när det kommer till infrastrukturen för att lära och utvecklas som individ och som samhällsmedborgare. Ett svagare föreningsliv och en mindre tät samhällsväv, med grövre maskor som allt fler skulle falla igenom. Och att döma av aktuell forskning från Internationella Handelshögskolan i Jönköping skulle det också vara ett Sverige där färre skulle stå rustade för arbetsmarknaden och hitta vägarna till jobb.

Men i verkligheten deltar upp till var fjärde invånare i en studiecirkel i några svenska kommuner, enligt Folkbildningsrådets senaste rapport till regeringenFolkbildningens betydelse för samhället 2018. Studieförbunden betyder allra mest på de platser i landet där utbudet av andra kultur- och bildningsverksamheter är litet. Och enligt de undersökningar som kontinuerligt genomförs är deltagarna mycket nöjda med sina bildningsaktiviteter.

I Sverige har vi under ett århundrade stöttat fri och frivillig folkbildningsverksamhet som en del i att stärka demokratin, människors påverkansmöjligheter, utbildningsnivån och deltagandet i kulturlivet.

Läs också debattartikeln:

Oavsett om det handlar om integration av nyanlända, den digitala klyftan eller ofrivillig ensamhet bland äldre, så har studieförbunden verktyg för att lösa de utmaningar vi står inför som samhälle. Och på många platser i Sverige pågår också långsiktiga och förtroliga samarbeten mellan studieförbund och kommuner.

Men samtidigt oroas vi när kommuner väljer att minska sina invånares möjlighet att ta del av studieförbundens verksamhet genom att dra ner på folkbildningsanslagen. Det äventyrar likvärdigheten över landet.

I dag skiljer sig kommunernas medfinansiering av studieförbundens verksamhet mellan 0 och 99 kronor per kommuninvånare och år. Det leder till att de som bor i kommuner som väljer att satsa mer på att ge sina invånare möjlighet att lära genom hela livet har betydligt större möjligheter att dra nytta av de statsbidrag som avsätts.  

Vi är självkritiska i detta, och ser att folkbildningens aktörer inte folkbildat tillräckligt om hur vi bidrar till samhällsutvecklingen och var vi kan spela en positiv roll i samverkan med kommuner och regioner. För oss handlar vägen framåt om att stärka dialogen mellan studieförbunden och förtroendevalda och tjänstepersoner på kommunal och regional nivå. Det behövs ett nytt handslag mellan studieförbunden och det offentliga om hur vi gemensamt tar oss an framtidens utmaningar.

Stödet till folkbildningen är en del av det demokratiska samhällsprojekt som i dag utmanas av falska nyheter, bristande källkritik och en växande polarisering. I en sådan tid är folkbildningens uppgift som demokratins självförsvar än viktigare. Vi hoppas och tror att Sveriges kommun- och regionpolitiker vill stå upp och vara en del i att stärka folkbildningens ställning i denna tid.

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.