Debatt
EU
5 oktober 2015 kl 06:15

Denna artikel publicerades för 5 år sedan

Låt inte EU-regler hindra vårt finanssamarbete

Den svenska kommunala och regionala sektorn står inför enorma investeringsbehov. Samtidigt hotar överambitiösa krav från EU-håll kommunernas finanssamarbeten för effektiv finansiering av välfärd. Nu vädjar Kommuninvest beslutsfattare i Sverige och EU att se över reglerna.

Det här är en opinionstext

I snart 30 år har svenska kommuner och landsting samarbetat under mottot tillsammans får vi bättre lånevillkor än var och en för sig. Resultatet av samarbetet har blivit ökad konkurrens på lånemarknaden och lägre låneräntor. Sammanlagt har miljardbelopp sparats för invånarna i kommuner och landsting. 

I dag är 272 kommuner och åtta landsting/regioner medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening – och fler är på väg in. Samarbetet för effektiv finansiering av välfärd sker över alla partigränser.

Den svenska kommunala och regionala sektorn står inför enorma investeringsbehov. Flera hundratusen bostäder behöver byggas för att hantera bostadsbristen, skolor måste rustas, infrastruktur, sjukhus och äldrevård måste byggas ut m.m. Investeringsvolymen under de kommande åren beräknas till över 120 miljarder. Per år.

Hittills har det kommunala samarbetet visat sig mycket framgångsrikt. Kommunernas solidariska borgen och grundlagsskyddade beskattningsrätt innebär att Kommuninvest får högsta kreditvärdighetsbetyg av både Moody's och Standard & Poor's. Detta dubbla trippel-A-betyg har enbart ett trettiotal aktörer i hela världen, och visar på den enorma trovärdighet den svenska kommunsektorn har när den samarbetar, i stället för att varje kommun eller landsting lånar på egen hand.

Efter den svåra finanskrisen 2008, bestämde sig EU för att se till att Europas banker och andra kreditinstitut säkerställer sin betalningsförmåga i samband med nya kriser. Detta är förstås mycket vällovligt. Men ett problem är att exceptionella lågriskinstitut – med helt andra affärsmodeller än de traditionella bankernas – kommer i kläm.

För vårt finansiella samarbete har det bland annat inneburit att resolutionsavgifter och EU-aviserade krav på bruttosoliditet blivit så överdimensionerade att de kommer att påverka verksamhetens finansiella effektivitet negativt. Till exempel tvingas verksamheten att ha flera gånger så stort kapital än vad den verkliga risken motiverar.

Vi ber därför beslutsfattare i Sverige och EU att se över reglerna för kommunalt finanssamarbete, så att inte överambitiösa schablonregler för finanssektorn underminerar möjligheterna för effektiv välfärdsfinansiering och sund tillväxt.

Skulle Kommuninvests roll som prispressare försvinna, återstår två alternativ för kommuner och landsting/regioner; att låna hos de traditionella bankerna eller ge ut egna obligationer. Här bör vi bära i minnet att bankerna under finanskrisen snabbt drog sig tillbaka som långivare till svenska kommuner. När ingen annan ställde upp, lånade Kommuninvest ut 40 miljarder.

När det gäller möjligheten för kommuner att ordna egna program för obligationsutgivning, är det för de allra flesta i praktiken ingen bra lösning. Arrangörskostnaderna blir för höga och den enskilda volymen för liten. 

Ett kommunalt finanssamarbete behövs, eftersom det stimulerar Sveriges tillväxt, ger medborgarna mer för skattepengarna och erbjuder hållbar finansiering. 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.