Skolor ska arbeta proaktivt med likabehandling och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det ska vara en viktig del av skolans vardag för att skapa trygghet och trivsel för alla elever i skolan. Ändå är det inte riktigt så det ser ut i många av våra skolor idag. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket har anmälningarna om fysiskt våld i skolan ökat med mer än en fjärdedel jämfört med samma period förra året. För 2017 fram till sista augusti har 295 anmälningar om allvarligt fysiskt våld i grund- och gymnasieskolan kommit in. Det är en alarmerande ökning med 28 procent på ett år.
I Sydsvenskan kan vi läsa att över 70 procent av anmälningarna handlar om elever som brukat våld mot lärare och annan skolpersonal. I flera fall har liknande våld skett tidigare, ibland även regelbundet. Anmälningarna beskriver hur lärare blir skallade, får hår bortslitet, tänder utslagna, örfilar och knytnävsslag. En gravid pedagog blev knuffad i magen så att hon fick missfall.
Elever med sociala och psykiska problem är överrepresenterade bland dem som begår grövre våldsbrott i skolan. Inte sällan finns också en större problembild kopplad till familj och uppväxt. Då spelar naturligtvis bostadsort också roll. I Haninge har vi två av polisens utpekade utsatta områden. Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Här finns en mängd riskfaktorer som kan leda till en bristande framtidstro såsom arbetslöshet, ohälsa och misslyckad skolgång.
Det absolut mest effektiva är naturligtvis att fånga upp problem i tid och därmed stävja och motverka kränkningar och våld. Det kräver ett aktivt elevvårdsarbete med stor närvaro av såväl skolledning som skolpersonal. Det kräver goda föräldrarelationer. Det kräver gott samarbete med socialtjänst och polis så inga barn trillar mellan stolarna. Ändå gör barn det. Och det gör ont, fallet kan vara högt och svårläkt.
Det ser alldeles för olika ut i våra skolor vad gäller ordningsregler och personalnärvaro. Personal och barn far illa. Många i socialtjänsten går på knäna efter ett par riktigt turbulenta år, det är svårt att rekrytera och på flera ställen finner man ett stort antal unga oerfarna socialsekreterare. Hos polisen gapar många tjänster tomma och de hinner då inte heller med effektiva polisinsatser i skolor där kriminella etablerat sig. Skolorna måste vara fredade platser med nolltolerans för hot och våld.
För våra barns skull, för vår skolpersonals skull, för våra socialsekreterares skull så borde Socialstyrelsen få i uppdrag att gemensamt med representanter från socialtjänst, skola, vård, psykiatri och polis utveckla metoder för ett mer strukturerat och metodiskt samarbete och samverkan. För Haninge och Sveriges barn förtjänar bättre!
Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.
