Debatt
Budget 2017
21 september 2016 kl 06:15

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Låt forskningen stimulera skolutveckling!

Satsa på strategiska forskningsåtgärder för att möta vår tids samhällsutmaningar i skolan, skriver fem skolhuvudmän som vill se mer samverkan - mellan staten och skolhuvudmännen, mellan akademi och praktik.

Det här är en opinionstext

I höstens budgetproposition presenterar regeringen de satsningar man vill göra på svensk forskning. Genom satsningarna vill man stärka den fria forskningen samtidigt som man vill satsa på strategiska forskningsåtgärder för att möta vår tids samhällsutmaningar. Särskilt utbildningsområdet lyfts fram som ett där satsningar behöver göras för att stärka den vetenskapliga grunden

Vi, fem skolhuvudmän som gått in som partner i det fristående skolforskningsinstitutet Ifous, välkomnar förslagen. Att forskningen inom skolans område behöver stärkas är ett faktum.

Det räcker dock inte att satsa på själva forskningsinsatserna. För att åstadkomma en utbildning på vetenskaplig grund krävs att den forskningsbaserade kunskapen når ut, tas om hand och bearbetas av lärare och skolledare. Idén om samverkan är därför helt avgörande – mellan staten och skolhuvudmännen, mellan akademi och praktik.

Vi vill understryka vikten av att de satsningar som föreslås bygger på det som redan görs och som visat ge goda resultat. I regeringens förslag talas om en försöksverksamhet som ska pröva och utveckla modeller för att öka samverkan mellan skolhuvudmän och universitet och högskolor med lärarutbildning. Vi vill här påpeka att forsknings- och utvecklingssamverkan (FoU) där lärare, skolledare och företrädare för skolhuvudmännen arbetar tillsammans med forskare i frågor som har betydelse för undervisning och lärande redan har bedrivits med Ifous som plattform sedan 2011.

Redan från starten var några av oss engagerade i samarbete med Ifous som startade med industriforskningsinstituten som inspiration. Initiativet var ett svar på många skolhuvudmäns önskan att jobba mer systematiskt och strukturerat med att omsätta befintlig forskning till praktik i klassrummet.Upplevelsen var att en sådan plattform saknades i det ordinarie utbildningssystemet.

Under det första året utvecklades en modell för FoU-samverkan som nu har hunnit testas och vidareutvecklas i de fleråriga FoU-program som Ifous har drivit i samverkan med och finansierade av skolhuvudmän och lärosäten. Vår uppfattning är att utvecklingsarbetet har givit så goda resultat att vi också har valt att bli partner i Ifous.

Tillsammans företräder vi cirka 1 500 skolor med 30 000 lärare och 300 000 elever i hela landet. Med oss har vi också de över 150 av landets övriga skolhuvudmän som är Ifous medlemmar.

Genom partnersamarbetet vill vi lyfta fram vikten av att forskning och utveckling inom skolans område utgår från den praktik som är vår. Vi vill utveckla vår praktiska kunskap, bepröva vår erfarenhet och ta del av väl fungerande metoder som hjälper oss ute i klassrummen.

Ifous modell för FoU-program ger oss möjlighet att göra detta. Modellen utgår från fyra principer som innebär att utvecklingsarbetet ska:

  • ha tydligt fokus på barns- och elevers behov,
  • stärka lärares och skolledares professionella utveckling,
  • främja samarbete mellan praktik och akademi,
  • leda till att resultaten publiceras i relevanta kanaler.

En central del i modellen är att de är långsiktiga och involverar samtliga nivåer i utbildningssystemet. I de fleråriga programmen arbetar lärare, rektorer och ansvariga på övergripande nivå tillsammans med forskare för att fördjupa sig i frågor som har betydelse för genomförandet av undervisningen. Det innebär att programmen når ut till många. I år är cirka 1000 personer involverade i Ifous FoU-program. Långsiktigheten och de processinriktade arbetssätten skapar också möjligheter till bestående förändringar.

Att det finns ett stort behov av att utveckla den svenska skolan står utom alla tvivel. Vår ambition är att stimulera till gemensamt ansvar för denna utveckling. I det FoU-samarbete som vi genomför tillsammans med Ifous går vi som skolhuvudmän in med finansiering och vi förväntar oss nu att staten är beredd att bidra med minst lika mycket.

Vi utgår från att den kommande forskningspropositionen kommer att innehålla tydliga satsningar som stimulerar samverkan och som kan hjälpa oss huvudmän att stärka och utveckla skolan. Vi förväntar oss också att dessa satsningar ska inbegripa stöd till redan befintliga modeller och strukturer för samverkan kring skolutveckling på vetenskaplig grund som visat ge goda resultat och som Ifous är ett exempel på.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.