Låt företag ta större ansvar för nyanländas integration

Den senaste tiden har den partipolitiska diskussionen om invandring tagit fart. Men samtliga partier fokuserar nästan bara på migrationspolitiska förändringar istället för att analysera hur integrationen kan förbättras. Eftersom många tjänsteföretag har ett stort rekryteringsbehov är det oroande att politiken inte fokuserar på hur flyktinginvandrarnas kompetens bättre kan tas tillvara. Den svenska tillväxten riskerar också hämmas om vi låter ett omfattande utanförskap växa fram. 

Almega presenterade nyligen en rapport med 11 evidensbaserade reformer för en kostnadseffektiv invandringspolitik. Rapporten visar att det finns ett behov av att analysera hur hela invandringsprocessen kan effektiviseras – så att vägen från ankomst genom integrationsinsatser leder till arbete.

De 11 reformerna bedöms sammantaget öka sysselsättningen bland utlandsfödda med upp till 110 000 fler i arbete. Nyckeln är en kombination av resultatstyrda och kompetenshöjande integrationsinsatser, en bättre fungerande arbetsmarknad och en inkluderande lönebildning.

För att skapa bättre integrationsinsatser föreslår Almega en ny boendeform – KRAV-BO. Syftet är att upphandla flyktingboenden med högre kvalitet samtidigt som boendeleverantören förväntas tillhandahålla integrationsinsatser. Då kan exempelvis en obligatorisk samhällsorientering tidigareläggas samt nyanländas kunskaper kartläggas redan under väntan på asyl.

Arbetsförmedlingens etableringsinsats måste reformeras i grunden för att höja andelen som går vidare till arbete eller studier från dagens 29 procent av deltagarna. Almega föreslår därför att företag får helhetsansvar för nyanländas etablering samt betalas efter resultat. Den nyanlände får själv välja utförare. Sammantaget kan ett sådant system i såväl etableringsinsatser som övrig förmedling spara 12 miljarder på ökad effektivitet.

Insatserna måste även bättre anpassas efter de nyanländas skiftande utbildningsnivå. Att 225 000 personer är arbetssökande utlandsfödda med högst förgymnasial utbildning understryker behoven att höja deras anställningsbarhet. En särskild språk- och matematikutbildning föreslås därför, vilket i Australien lett till att 60 procent i målgruppen fått arbete.

Nacka kommun är därtill ett föredöme. Med fri tillgång till komvux och valfrihet bland utförare har den lokala modellen lyckats få 87 procent i arbete. Av deras deltagare är 70 procent utlandsfödda.

Integrationsinsatserna är nödvändiga för att dagens invandrare ska vara anställningsbara på svensk arbetsmarknad. Samtidigt kommer politiken aldrig vara effektiv så länge trösklarna in på svensk arbetsmarknad är så höga som i dag. Om alla kommuners företagsklimat vore i nivå med de bästa kommunerna har det potential att höja sysselsättningen bland utomeuropeiskt födda med 50 000 personer. Det finns empiriskt stöd för att konkurrensutsättning och ökad andel entreprenad är särskilt viktiga.

Det går heller inte att blunda för att lönestrukturen påverkar integrationen. Nya data i vår rapport visar att ju högre lägstalönerna är i ett yrke, desto lägre än andelen asien- och afrikafödda som arbetar i samma yrken.  En konkret väg framåt kan därför vara att införa yrkesintroduktionsavtal även för nyanlända.

Oavsett vilken migrationspolitik partierna driver har politiken samtidigt ett ansvar att invandringen inte omsätts till ett omfattande utanförskap. Här krävs en rejäl upplyftning från samtliga riksdagspartier.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.