Validering

Låt fler tillgodogöra sig kompetens från arbetet

Omoderna regelverk för uppdragsutbildning hindrar effektiv omställning i näringslivet. När regeringen i dag tar emot Valideringsdelegationens betänkande hoppas vi därför att den lyssnar på delegationen och förbättrar möjligheterna till livslångt lärande, skriver företrädare för fackförbundet Unionen.  

Valideringsdelegationen föreslår i ett betänkande som idag lämnas över till ansvariga ministrar i regeringen att det ska bli möjligt att validera och tillgodoräkna kompetens som utvecklats i arbetslivet, så kallad reell kompetens, inom högskolans uppdragsutbildning.

Regeringen har redan under flera år gjort undantag för det statliga Lärarlyftet, som syftar till att säkra kompetensförsörjningen av behöriga lärare. I mer än ett års tid har den dock nekat uppsagda tjänstemän från Ericsson samma möjlighet efter de omfattande nedskärningarna hösten 2016. Nu har regeringen möjlighet att tänka om.

Unionen ser tre starka skäl till det:

  • För det första är det ur ett individperspektiv orimligt att staten tillämpar olika regler för olika grupper. Nu ger staten lärare, rektorer, förskollärare och fritidspedagoger möjlighet att bygga vidare på den kompetens de utvecklat i arbetslivet i samband med vidareutbildning. Medan andra grupper, som tekniker, ingenjörer och ekonomer, tvingas sätta sig i skolbänken och börja om från början.
  • För det andra är det inte acceptabelt att staten använder validering som en metod för möta offentliga kompetensbehov, men stoppar insatser som behövs för att kompetensförsörjning och omställning ska fungera i näringslivet. 
  • Slutligen reser regeringens ovilja att skapa förutsättningar för validering inom uppdragsutbildning också frågetecken om regeringens vilja att satsa på det livslånga lärandet i stort. Möjligheten att växla in den kompetens som utvecklats i arbetslivet i högskolepoäng, så att utbildningstiden kan förkortas, är en förutsättning för att yrkesverksammas vidareutbildning ska kunna ske på ett tids- och resurseffektivt sätt. 

Det är uppenbart att högskolan inte klarar av att utveckla metoder helt på egen hand. Ska validering bli möjlig i praktiken behöver arbetslivet involveras. Till detta syfte passar uppdragsformen ofta bäst.

Men att den dörren idag är stängd vet vi av egen erfarenhet. I samband med att nära 2700 personer fick sluta på Ericsson hösten 2016 föreslog Unionen ett pilotprojekt för regeringen. Syftet var att Ericsson och berörda lärosäten gemensamt skulle ta fram en nationell modell för validering av reell kompetens inom teknik- och ingenjörsutbildningar.

Men trots att både ledningen för Ericsson och Trygghetsrådet, som stöttar uppsagda tjänstemän till nytt jobb, ställt sig bakom projektet och att fyra universitet och högskolor tilldelats utvecklingsmedel av Universitets- och högskolerådet, UHR, har projektet inte kunnat genomföras som planerat. Orsaken är att regeringen inte ens gått med på att göra ett undantag i regelverket för projektet.

Det är svårt att förstå logiken bakom regeringens agerande. Medan andra nödvändiga reformer för att stärka det livslånga lärandet är relativt kostsamma kostar den här regeländringen staten inte en enda skattekrona. 

Vi vill som part bidra till att fler tjänstemän ska kunna använda sig av validering i högskolan för att underlätta vidareutbildning och omställning. Det är nu upp till regeringen – om den vill – att ge oss den möjligheten. 

Om inte, är det en tydlig signal till oss parter att det saknas förutsättningar att ta initiativ till liknande utvecklingsprojekt framöver.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.