Demokratiutredningen Hela debatten

Låt Fi vara med när demokratins framtid utreds

Feministiskt initiativ (Fi) finns representerade i 13 kommuner, men utesluts när Demokratiutredningen nu skickas ut på remiss. Det är anmärkningsvärt då utredningen framför allt handlar om demokrati på kommunal nivå.

Tidigare i vår presenterades Demokratiutredningen ”Låt fler forma framtiden!”. På regeringens hemsida går det att läsa att utredningen föreslår ett nytt mål för demokratipolitiken, att demokratin ska kännetecknas av delaktighet och jämlikhet. Nu är utredningen skickad på remiss till över 400 instanser.

På listan med de totalt 437 remissinstanserna finns myndigheter, universitet, landsting, kommuner, föreningar samt politiska partier och deras ungdomsförbund. Däribland Sverigedemokraterna och ungdomsförbundet Ungsvenskarna.

Men Feministiskt initiativ och Unga Feminister saknas. Detta trots att vi finns representerade i 13 kommuner, parlamentariska församlingar som företräder omkring 2,5 miljoner invånare och motsvarar en fjärdedel av Sveriges befolkning. Särskilt anmärkningsvärt blir det att Feministiskt initiativ och Unga Feminister inte får möjlighet att svara på remissen eftersom utredningen framför allt handlar om demokrati på kommunal nivå.

Dessutom föreslår utredningen direktval till nämnder och att på prov sänka rösträttsåldern till 16 år i kommunala val. Frågor som Feministiskt initiativ och Unga Feminister redan driver.

En av de stora demokratiska utmaningarna i dagens Sverige är att få människor att delta i det politiska arbetet. Antalet medlemmar i de politiska partierna har sjunkit stadigt, särskilt bland unga. Ett parti bröt trenden. Feministiskt initiativ vitaliserade partipolitiken på ett sätt som ingen annan lyckades med och växte från tusen till 22 500 medlemmar under supervalåret 2014. Unga Feminister växte till närmare 8 000 medlemmar under samma år och blev Sveriges tredje största politiska ungdomsförbund.

Feministiskt initiativ och Unga Feminister är aktivister med rötter i den antirasistiska och feministiska rörelsen. Genom att samla en bred folkrörelse för feminism, antirasism och mänskliga rättigheter förde vi in en ny dimension i politiken. Nu tar vi med oss aktivismen och hoppet om en bättre värld in i parlamenten. Det var en törst efter delaktighet i det demokratiska arbetet som lyfte oss in i Europaparlamentet och i 13 kommuner där vi i dag driver politik i storstäder, i mindre städer och på landsbygden.

Demokratiutredningen behandlar också frågor som rör förtroendevalda politikers vardag, numera kantade av hat och hot, och hur detta i förlängningen påverkar oss att fullfölja våra demokratiska uppdrag. Exempelvis utgör nationalism och rasism ett allvarligt hot mot demokratin och yttrandefriheten, vi vet att rasifierade, kvinnor och hbtq-personer i offentligheten är särskilt utsatta för trakasserier. Därför är det uppseendeväckande att ett rasistiskt parti får svara på remissen medan feministerna hålls utanför.

Feministiskt initiativ är framgångsrika och i dagsläget pekar att allt på att partiet finns representerade i riksdagen efter valet 2018. Vi håller oss stadigt runt två procent i opinionsmätningarna, trots förhållandevis litet medieutrymme. Dessutom har vi statistiken på vår sida som säger att partier som fått mer än 2 procent men inte lyckats nå fyra procent spärren tar sig in i nästkommande val.

Därför ska Feministiskt initiativ och Unga Feminister givetvis också finnas representerade bland demokratiutredningens remissinstanser. För inte kan vi kalla det Demokratiutredningen ”Låt fler forma framtiden! när det bara är de nuvarande riksdagspartierna som får vara med?

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.