Låt en myndighet utveckla pedagogiken i högskolan

Det saknas mål och visioner för att säkerställa hög kvalitet för högre utbildning och forskning i regeringens forskningspolitiska proposition. Sveriges förenade studentkårer (SFS) gör flera iakttagelser i propositionen som gör oss oroliga för framtiden. Det mest slående är hur satsningen på trygga karriärvägar och ett mer enhetligt meriteringssystem helt saknar fokus på pedagogisk meritering. 

Svenska lärosäten har idag svaga incitament för att kräva, möjliggöra och säkerställa pedagogisk kompetens, trots att det är helt avgörande för kvalitetsdriven utbildning och forskning. Det är genom god pedagogik med goda förutsättningar som vi kan höja kvaliteten och skapa bättre balans inom akademin.

Ett meriterings- och karriärproblem som regeringen vill lösa är obalansen mellan män och kvinnor inom akademin. Det välkomnar vi och där finns en del goda idéer. Men obalansen mellan forskningsmeriter och pedagogiska meriter vid rekrytering förblir olöst i regeringens proposition.

SFS anser att regeringen bör göra pedagogik och pedagogisk meritering till en forskningspolitisk prioritering. En sådan satsning skulle direkt ge ringar på vattnet, främja andra prioriterade områden och stärka svenska lärosäten. 

Vi har tre lösningsförslag som skulle bidra till kvalitetsdriven utbildning och forskning: 

• Alla lärare ska ha pedagogisk utbildning. All undervisande personal ska ha minst tio veckors utbildning i pedagogik och få fortlöpande kompetensutveckling. Detta bör ingå i all forskarutbildning. 
• Alla bra lärare ska belönas. Det är dags att regeringen initierar en nationell samordning av pedagogiska meriteringssystem, på motsvarande sätt som finns för vetenskap. Pedagogiska meriter ska värderas lika högt som forskningsmeriter.
• Se till att pedagogiken utvecklas. Ge en myndighet i uppdrag att samordna högskolepedagogiska frågor och främja pedagogisk utveckling på landets lärosäten.

Vägen mot ett öppet och inkluderande kunskapssamhälle går genom forskningspolitik som bidrar till ökad jämlikhet, ökad transparens, balans mellan forskning och utbildning, ökad forskningsanknytning i utbildningarna samt tillit och autonomi för lärosätena. Men framför allt kantas vägen av god pedagogik, som är meriterande vid rekrytering. Det lägger grunden för det kunskapssamhälle vi vill se. Något annat vore absurt. 

Fotnot: Sveriges förenade studentkårer representerar cirka 275 000 studenter och doktorander i Sverige.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.