Debatt
Skola
23 juni 2016 kl 05:45

Denna artikel publicerades för 4 år sedan

Låt digitaliseringen skapa bättre integration

Digitaliseringen ger helt nya möjligheter till en snabb och effektiv integration. Unga invandrare kan med hjälp av digitala verktyg snabbare lära sig svenska och andra nödvändiga kunskaper. Men det kräver ett högre omvandlingstryck och nytänkande inom skolan, skriver företagsledaren Pehr G Gyllenhammar och före detta Cesam-direktören Lennart Jonasson.

Det här är en opinionstext

Sverige har av tradition varit ett humant och öppet land. Det kan vi vara stolta över och ska fortsätta att vara det. Ett liberalt demokratiskt samhälle i ett öppet Europa är bra - både för Sverige som nation och för de flyktingar som söker sig hit. Men det ställer krav på ett effektivare integrationsarbete, där språkkunskaperna är av högsta prioritet. 

Alla måste snabbt lära sig svenska parallellt med att man förkovrar sig och kommer i arbete. Risken är annars uppenbar att chansen för såväl flyktingarna som för Sverige förbyts i dess motsats; segregering, bidragsberoende, kriminalitet och utanförskap. Då måste vi också fundera på hur kunskaper effektivast överförs till de nyanlända. Hur de snabbast lär sig svenska språket och andra förutsättningar för att bli en del av det svenska samhället.

En stor majoritet av de som söker sig hit är unga människor som har en vana att använda smarta telefoner, datorer och internet. Varför inte använda sig av detta i integrationsarbetet istället för att enbart förlita sig på gamla pedagogiska modeller? Särskilt i skenet av de brister svensk skola uppvisar och den lärarbrist vi har, som dessutom troligen kommer att öka, framstår detta som en självklarhet. Digitaliseringen ger i dag helt andra möjligheter än tidigare till en snabb och effektiv integrationsprocess.

Förvisso har internet och sökmotorer inneburit att i princip alla som önskar har tillgång till information, vilket i sig är revolutionerande. De flesta elever har i dag också tillgång till datorer eller läsplattor. Men sättet dessa används på är osystematiskt och begränsat. Unga invandrare skulle med hjälp av datorer snabbare kunna lära sig såväl svenska språket som andra nödvändiga kunskaper för att underlätta integrationen. Men det kräver nytänkande inom skolsektorn.

Undervisningen i skolan är i dag oftast uppbyggd på traditionellt vis och sker huvudsakligen på samma sätt som när vår generation gick i skolan. Trots att vi länge känt till att elevernas sätt att lära sig skiljer sig åt markant, tillämpas fortfarande en kollektivistisk grund där samtliga elever ska gå igenom i princip samma lärprocess. 

Vi vet att många elever som har ett annat modersmål ofta har ett begränsat stöd från sina föräldrar. Lägg därtill att dyslektiker av olika slag har svårt med symboler i form av bokstäver och siffror, och därför får problem med att läsa och skriva. Däremot lär sig dyslektiker utmärkt om man får lyssna på samma stoff och med annat anpassat stöd. Men också många andra elever med funktionsvariationer, till exempel särbegåvade eller med adhd, eller Aspbergers syndrom med flera, behöver ett lärande som är individuellt anpassat.

Då måste vi fråga oss: går det att göra på något annat vis? Kan vi använda oss av den digitala revolutionens alla möjligheter, likt man gjort och gör i snart sagt alla andra branscher? Ja, självklart kan man det. Varför det inte skett mer än i begränsad utsträckning kan man spekulera om, men ett skäl är att omvandlingstrycket inom skolan är svagt.

Vi har själva tagit del av digitala läromedel som bygger på svenska kurs- och läroplaner och imponerats. Med stöd av text, filmer, röster och spel med mera kan eleven själv välja vilket eller vilka sätt som passar just honom eller henne. Elever kan lyssna på fantastiska föreläsningar med film och bildmaterial och text på svenska och samtidigt läsa på sitt hemspråk, eller vice versa. Undervisningen kan ske i individuell takt där eleven kan se varje avsnitt hur många gånger som helst. Och det kan göras i skolan eller i hemmet tillsammans med föräldrar och syskon, som därmed också får en chans att lära sig svenska och fortbilda sig. Det ingår också extramaterial för särbegåvade och diskussionsforum för eleverna under olika ämnen och avsnitt. Kort sagt är det en individanpassad utbildning för snabbare integration.

Visst är en bra lärarutbildning, behörighetskrav, goda löner och arbetsvillkor viktiga när skolan ska utvecklas, men det är inte enbart detta som måste förändras när man vill förbättra resultaten i svensk skola. Ska integrationen lyckas måste skolan se digitaliseringens stora potential.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 23 juni 2016 kl 05:45
Uppdaterad: 10 juli 2019 kl 10:21

Skribenter

Pehr G Gyllenhammar
företagsledare
Lennart Jonasson
före detta stadsdirektör Nacka, fd chef för Center för eSamhället (Cesam) SKL