Demokrati

Låt barnombudsmannen föra enskilda barns talan

Sverige har vid flera tillfällen fått kritik från FN:s barnrättskommitté för brister i efterlevnaden av barnkonventionen. Kommittén rekommenderar att barns individuella klagomål ska kunna utredas. Ett sätt att leva upp till kravet är att stärka Barnombudsmannens roll så att denne, precis som Barn- och elevombudet, kan driva enskildas fall, skriver Lars Arrhenius från Friends tillsammans med juristprofessorn och internetexperten Mårten Schultz.

Under fredagen tidigare denna vecka invigde drottningen en två dagar lång barnrättskonferens vid Stockholms universitet. Konferensen markerar att det är 25 år sedan FN:s barnkonvention antogs och behandlar konventionens inflytande samt hur vi kan göra rättssystemet mer barnvänligt.

Barn och unga är en särskilt utsatt grupp i samhället: socialt, psykologiskt och rättsligt. Ett centralt element för att skydda barns rättigheter är att staten måste se till att det finns tydlig lagstiftning med kraftfulla verktyg för att utkräva ansvar när samhället brister. Allt är inte juridik – men juridiken ska inte underskattas. 

Ett exempel på där juridiken stärkt barn och ungas rättigheter är när Barn och Elevombudet (BEO) inrättades 2006. BEO:s uppdrag är unikt. Om en huvudman bryter mot Skollagen och misslyckas med att säkerställa en trygg tillvaro för barn i skolan kan BEO driva enskilda barns fall och kräva skadestånd till den som drabbats. Detta innebär att det sätts en press på huvudmän att bättre ta tillvara på barns rättigheter då de riskerar skadestånd om de bryter mot Skollagen. En stärkt Barnombudsman skulle få samma effekt på myndigheter som ansvarar för barns trygghet utanför skolan. 

BEO:s uppdrag är begränsat på så sätt att ärendena måste gälla just skolan. Barnombudsmannen däremot har ett bredare uppdrag och ska företräda barns rättigheter bland annat genom att bevaka hur Barnkonventionen efterlevs. Varje år redovisar denne hur Sverige lever upp till Barnkonventionen genom en rapport till regeringen. Några av de områden där Barnombudsmannen anser att barns mänskliga rättigheter inte tillvaratas är följande: 

Barn som frihetsberövats. Systematiska och långtgående brister i efterlevandet av mänskliga rättigheter har konstaterats. Isolering av barn i häkte används till exempel i strid med FN-konventioner om grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. 

Asylsökande barn. Barnombudsmannen har under lång tid pekat på brister i samverkan mellan myndigheter. Avvisningar av barn som är omhändertagna sker utan att myndigheterna försäkrar sig om att barnets vårdbehov kan tillgodoses i hemlandet. 

Barn som är placerade på hem. Situationen för barn och ungdomar som är placerade på hem för vård eller boende och familjehem har granskats. Det har konstaterats att det utan lagligt stöd görs inskränkningar i barnens frihet som innebär att grundläggande mänskliga rättigheter kränks. 

Vid samtliga exempel ovan skulle barns rättigheter stärkas om Barnombudsmannen hade en starkare roll där hen kan driva enskilda barns talan. Vi ser det som självklart att till exempel barn som frihetsberövats ska kunna bli företrädda av ett ombud på samma sätt som ett barn som kränkts i skolan ska bli det. Det här är även något som går i linje med artikel 12 i barnkonventionen som ger barn rätt att uttrycka sina åsikter och att få dem beaktade i de frågor som berör barnet. 

Barnrättskommittén är tydliga med att Sverige bör se över de verktyg som finns i dag för att driva enskilda klagomål nationellt. Enligt FN:s barnrättskommitté har en internationell klagomekanism stor betydelse för barns rättigheter på nationell nivå eftersom barn ställs inför särskilda svårigheter när de söker upprättelse om deras rättigheter har kränkts. Det är ett barns mänskliga rättighet att få sin röst hörd. Men utan ombud som kan föra deras talan förblir alltför många barn tysta.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.