Debatt
Barnkonventionen
26 september 2019 kl 15:57

Låt barn lämna in klagomål mot staten!

Sverige slipper undan Greta Thunberg och andra klimataktivisters klagomål till FN:s barnrättskommitté. Trots att barnkonventionen blir svensk lag den 1 januari 2020 har Sverige inte ratificerat konventionens tredje tilläggsprotokoll, som gör att barn kan lämna in klagomål mot staten.

Det här är en opinionstext

I samband med FN:s klimatmöte lämnade klimataktivisten Greta Thunberg och 15 andra barn in ett klagomål till FN:s barnrättskommitté. Barnen konstaterar att världens regeringar gör för lite för att komma till rätta med klimatförändringarna, samt att en fortsatt klimatkris kommer leda till förödelse för barn och deras samhällen. Medan Argentina, Brasilien, Frankrike, Turkiet och Tyskland pekas ut särskilt, slipper Sverige undan. Rädda Barnen menar att det är hög tid att regeringen går från ord till handling, och fullt ut står upp för barns rättigheter.

Klagomålet är unikt på flera sätt. Det lämnas in av en grupp enskilda barn och gäller kränkningar av flera av barnkonventions artiklar, bl.a. rätten till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6), rätten till bästa möjliga hälsa (artikel 24) och rätten till skälig levnadsstandard (artikel 27). Det är också första gången det lämnas in ett klagomål som gäller kopplingen mellan barns rättigheter och klimatförändringarna.

Klimatkrisen hotar barns liv. I takt med den globala uppvärmningen har extrema väderfenomen blivit allt vanligare och vädret mer oförutsägbart. Under de senaste 20 åren har antalet naturkatastrofer i världen fördubblats. När en naturkatastrof som en tyfon slår till blir förödelsen förödande och barn är mest utsatta. Barn drabbas lättare av sjukdomar i katastrofens spår och har svårare att få tag på mat vilket ökar risken för undernäring. Långsamma förändringar som att vattennivåerna höjs, uteblivna regnperioder och att torka breder ut sig är andra konsekvenser av den globala uppvärmningen. Om klimatkrisen fortsätter kommer det leda till att allt fler barn behöver lämna sina hem. FN uppskattar att 200 miljoner människor kommer vara på flykt undan klimatförändringar om bara 30 år.

De fem länder som pekas ut i klagomålet har alla ratificerat barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll. Om barnrättskommittén anser att ärendet ska prövas skickas det till landet i fråga, som får redogöra för de åtgärder som vidtagits för att rätta till situationen. Därefter bedömer kommittén om en rättighetskränkning har ägt rum. Barnrättskommitténs beslut är inte bindande för staterna men är ett viktigt påtryckningsmedel.

Oavsett utgången av klagomålet visar det på vilket betydelsefullt verktyg denna klagomålsmekanism är för barn. Den ger barn möjlighet att själva sätta agendan för vilka frågor som de anser vara viktigast för att deras rättigheter ska tillvaratas. De unga klimataktivisterna är tydliga: klimatkrisen är en kränkning av deras rättigheter.

Samtidigt väcker Greta Thunbergs viktiga arbete reaktioner. För Rädda Barnen är det inte överraskande att det finns röster som vill förminska eller tysta henne. Det är ett utryck för politiska värderingar som finns i auktoritära partier och väljarströmmar. Vi hör politiker och personer i sociala medier som förminskar eller vill skicka Greta tillbaka till skolbänken. Det är människor som vill att barn ska vara lydiga snarare än självständiga och röstbärare.

Rädda Barnen uppmanar regeringen att lyssna på barn och ta deras ord och oro på allvar. Ratificera det tredje tilläggsprotokollet och gör Sverige till ett föregångsland för barn och unga att växa upp i. Barnkonventionen blir som lag då inte bara vackra ord, utan ett konkret verktyg för barn att själva utkräva sina mänskliga rättigheter.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.