Tillit

Låt Almedalsveckan handla om förtroendefrågor

Att vara förtroendevald är det finaste uppdrag man kan ha i en demokrati. Men något håller på att hända med förtroendet i samhället. Därför borde den stundande politikerveckan i Visby handla om hur man kan upprätta väljarnas förtroende för myndigheter och offentliga institutioner​​​​​​, skriver Niklas Svanlindh och Natasha Bromberg från Prime.

Som ordet förtroendevald antyder är förtroende en förutsättning för en välfungerande demokrati. Men förtroende gör mer än så. ”Tillit gör att samhället fungerar smidigare. Den gör det lättare att bygga en hållbar välfärdsstat - och får dessutom marknadsekonomin att fungera bättre”, säger Andreas Berg, välfärdsforskare vid IFN och Lunds Universitet, när vi frågar honom.

I Sverige har vi haft mycket av varan förtroende. Mest i världen faktiskt, tillsammans med de nordiska länderna. Vi är ett ”högtillitsland” och det är bra. Det gör att vi vågar betala skatt och utgår från att pengarna används till det de ska, att vi litar på våra myndigheter och att korruptionen är låg.

Det gör också att vi litar på varandra vilket gör att vi inte behöver lägga tid och energi på att se efter vår egen säkerhet. Vi lämnar in en plånbok som vi har hittat på gatan, ofta med alla pengar kvar och vi kan ofta lämna datorn framme när vi rör oss på tåget. Det är tilliten som gör att vi kan jogga fritt på natten och röra oss ensamma i stan. Tilliten är vår viktigaste allmänning.

Men något håller på att hända med förtroendet i samhället.

Sedan 2010 har förtroendet för riksdagen sjunkit från 55 till 38 procent. Förtroendet för regeringen har fallit från 62 till 35 procent. Och för de politiska partierna: från 22 till 17 procent. Förtroendet för de stora medierna och för offentliga institutioner följer en liknande, om än inte lika dramatisk, kurva. Samhällsklimatet har förändrats och förutsättningarna för vad som håller oss samman och hur vi kommunicerar likaså.

Det väcker intressantare frågor än exakt hur många tusen nya poliser som ska anställas, eller om skatten borde höjas eller sänkas med hur många miljarder. Rörelserna är större än så.

När förtroendet för polisen rasar med sju procentenheter på ett år tar vi då ett kliv närmare ”gated communities”? När bara 15 procent litar på att Migrationsverket gör ett bra jobb, hur påverkas synen på nyanlända? När bara 22 procent invänder mot påståendet ”politikerna är mer intresserade av makten än av att lösa de politiska problemen” – hur påverkar det röstdeltagandet? Och kan den svenska arbetsmarknadsmodellen verkligen överleva långsiktigt när knappt 30 procent av svenskarna har förtroende för facket?

Som kommunikationsrådgivare får vi ofta frågan om vad Almedalsveckan kommer att handla om just detta år. Men i stället för att bara prata om den senaste trenden inom AI, digitalisering och blockchain borde vi kanske ställa oss frågan vad Almedalsveckan borde handla om? Frågor som: Hur upprätthåller vi tillit i en ny tid? Och vad håller samman människor när vi inte längre alla är likadana och gör samma saker på samma sätt?

I Primes trädgård i Almedalen kommer ni därför att träffa aktörer som jobbar med dessa frågor: March for Science som arbetar för att lyfta validerad kunskap i den politiska debatten, Changers Hub som arbetar för att ge människor i utanförskap verktygen att bygga sin egen framgång, Youth2020, som vill lyfta intresset för demokratifrågor hos unga samt Reportrar utan gränser som kämpar för nya vägar att upprätthålla oberoende, granskande media.

Det är den här typen av frågor som vi anser att Almedalsveckan 2018 borde handla om.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.