Läsa-skriva-räkna-garantin Hela debatten

”Lärarna behöver inte fler politiska pekpinnar”

Två av tre lärare säger att tiden inte räcker till, de hinner inte planera och följa upp sin undervisning på rätt sätt. Därför är utbildningsminister Gustav Fridolins nya förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti inte vad som behövs för att förbättra svensk skola.

 

Lärarna behöver inte fler politiska pekpinnar och kontroller. Det lärarna behöver är mer tid för planering och uppföljning. Vi vill ha en helt ny lärartidsgaranti införs, en garanti för tid att kvalitetssäkra och utveckla undervisningen. 

Det är visserligen helt rätt av regeringen att fokusera på tidigt stöd i lägre årskurser, det är där det gör mest nytta. Men fler obligatoriska tester och fler åtgärdsplaner innebär inte automatiskt att alla barn lär sig läsa, skriva och räkna. Däremot kommer lärarnas arbetsbelastning bli ännu högre och värdefull tid tas från eleverna.

Vi lärare vet dessutom redan vilka barn som behöver särskilt stöd och hur vi skulle kunna hjälpa dem, om resurserna finns på plats. Grundproblemet är att vi lärare saknar tid för planering, utvärdering och uppföljning. Tid för reflektion, samarbete med kollegor och bra kompetensutveckling. En lärartidsgaranti – som garanterar oss lärare tid till detta – skulle vara den absolut mest effektiva åtgärden för att höja kunskapsresultaten och få fler elever att klara skolan.

Enligt SCB:s prognos kommer Sverige år 2025 att sakna 65 000 utbildade lärare. Men lärarbristen är akut redan nu. I en helt färsk undersökning med både föräldrar och lärare, som Novus genomfört på uppdrag av Lärarförbundet, uppger sju av tio föräldrar till skolbarn och nio av tio lärare att lärarbristen är märkbar i vardagen. Två av tre lärare säger att tiden inte räcker till, de hinner inte planera och följa upp sin undervisning. Vi kan inte längre säga att det handlar om vissa skolor eller särskilda kommuner där det är svårt att rekrytera lärare. Den svenska lärarbristen slår nu hårt över hela landet.

Föräldrarna uppger till Novus att de ser lärarbristen genom att det är svårt att rekrytera lärare, det är allt för stora barngrupper i förskolan och allt för stora klasser i grundskolan. Bland föräldrar till gymnasieelever larmar hälften om att det sällan finns vikarie när en lärare är sjuk och att vissa lektioner är helt lärarlösa.

Sju av tio lärare säger i undersökningen att deras lärarroll påverkas i mycket eller ganska hög grad av lärarbristen. Lika många säger att de inte får tag på vikarier när de behöver det, tre av fem uppger att de har obehöriga kollegor och omkring hälften att de har vakanta tjänster på arbetsplatsen. 

Lärarbristen riskerar nu hela Sveriges framtid som kunskapsnation. Har vi inte behöriga lärare i klassrummen spelar det ingen roll hur många andra skolreformer som förs fram.

Under alltför många år har lärares löner halkat efter. Så länge en grundskollärare tjänar 12 000 mindre än en ingenjör, och en gymnasielärare tjänar 14 000 mindre än en jurist, blir läraryrket aldrig ekonomiskt konkurrenskraftig. Men högre löner räcker inte. Under lång tid har lärares arbetssituation försämrats med detaljstyrning, ökad arbetsbelastning och en rad arbetsuppgifter som stjäl tid från elevernas lärande. Det försämrar lärares möjligheter att ge varje elev det stöd och den utmaning han eller hon behöver, samtidigt som det minskar läraryrkets attraktivitet med ökad stress och minskat självbestämmande. En ekvation som både elever och lärare förlorar på.

När vi ställt frågan om vad den viktigaste åtgärden för att lösa lärarbristen är, hamnar arbetsmiljö- och arbetsbelastningsfrågor lika högt som lön på lärarnas egen åtgärdslista. I vår medlemsdialog med 36 000 medlemmar är mer tid att förbereda och följa upp undervisningen det absolut viktigaste önskemålet från lärare för att kunna göra ett bättre arbete. 

Det viktigaste som regeringen kan göra på skolområdet är därför att garantera oss lärare tid genom att rensa på våra skrivbord och ta bort onödig administration och kringuppgifter som kan skötas av andra yrkesgrupper. Anställ lärarassistenter, socialpedagoger, vaktmästare eller de kringfunktioner som behövs på varje skola. Bygg ut elevhälsan. Garantera tid för lärare att vara lärare.

Utbildningsminister Gustav Fridolins läsa-skriva-räkna garanti är på många sätt typisk för svenska skolpolitiker som med skiftande politisk färg varit väldigt pigga på att både föreslå och införa obligatoriska moment och löften. Fler nationella prov, obligatorisk lovskola, dokumentationskrav för särskilt stöd, bara för att nämna några. Problemet med dessa krav är att de börjar i fel ände. I resultatet istället för i förutsättningarna.

En lärartidsgaranti vore sannolikt mer effektivt för svenska elevers kunskapsresultat än någon annan enskild insats. Det är den viktigaste åtgärden för att garantera att eleverna får det extra stöd eller den extra utmaning de behöver när de behöver det.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.