Debatt
Statsbidrag
21 januari 2020 kl 11:16

Lärarförbundet: Vem tar ansvar för att framtidssäkra Sverige?

De ökade statsbidrag som januaripartierna nu lovar till kommunerna är välkomna, men otillräckliga för att stoppa nedskärningarna i välfärd och utbildning, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det här är en opinionstext

Johanna Jaara Åstrand
förbundsordförande Lärarförbundet

Redan i juni förra året krävde Lärarförbundet att kommunerna behövde tillföras tio miljarder kronor 2020 och därefter ytterligare minst sex miljarder om året 2021 och 2022. Nu har regeringen och januaripartierna presenterat ett tillskott på fem miljarder. Det är ett fall framåt, men det går direkt att konstatera att det här inte kommer att räcka.

En färsk Novus-undersökning som Lärarförbundet beställt visar att hela 83 procent av lärarna uppger att de inte har resurser att sätta in särskilt stöd till de elever som behöver och att endast 15 procent kan köpa in de läromedel de behöver. Fyra av tio lärare och förskollärare uppger att de har större barn- och elevgrupper nu jämfört med för ett år sedan. Det här håller inte. Det behövs väldigt kraftiga resursförstärkningar.

En enkät till Lärarförbundets alla lokalavdelningar visar att sex av tio kommuner har skurit ner på skolan de senaste tre åren och att nio av tio kommuner redan har beslutat om nedskärningar i år. Väldigt lite talar tyvärr för att de redan fattade besparingsbesluten kommer att rivas upp. Måndagens (20/1) besked från januaripartierna är därför en tvehågsen signal till oss lärare och rektorer som ser besparingarnas effekter i vår vardag.

Även med måndagens besked så fattas fortfarande åtta miljarder kronor upp till den nivåhöjning som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beräknat som nödvändig för 2021. För 2022 har regeringen inte lämnat några tydliga besked alls. Det här skapar en stor osäkerhet, eftersom behoven i vård, omsorg och utbildning kommer fortsätta att öka.

Det är utvecklingen med allt fler äldre och yngre och relativt sett färre i arbetsför ålder, samtidigt som konjunkturen försämras, som medför att välfärdsåtagandet ökar snabbare än vad de kommunala inkomsterna gör. Detta sätter en enorm press på hela systemet som januaripartierna måste ha en hållbar politik för att möta. Särskilt eftersom BNP-tillväxten nu sjunker ytterligare, vilket gradvis kommer att försämra kommunernas skatteintäkter.

Kommunerna behöver få veta att det kommer ännu mer pengar nästa år och de närmast därpå kommande åren. Annars är risken stor för fortsatta nedskärningar runt om i hela vårt land. De här långsiktiga besken saknas ännu från regeringen och januaripartierna.

Det håller exempelvis inte att lämna stora elevgrupper i sticket genom att inte sätta in erforderligt stöd. Det håller inte att slarva med läromedel. Barn- och elevgrupper kan heller inte bli hur stora som helst. I förlängningen kommer skolans kvalitet att få stryka på foten. Sverige måste framtidssäkras och det är inte möjligt utan en fungerande skola.

För bara ett par månader sedan beslutade riksdagen om budgetpropositionen. Redan då förstod de flesta att statsbidragen till kommunerna var för låga. Risken är stor att det här mönstret kommer upprepas. Sveriges lärare och skolledare förväntar sig därför att januaripartierna inte bara gör panikartade brandkårsutryckningar, utan i stället ger kommunerna resurser och långsiktiga planeringsförutsättningar över en flerårsperiod. Vi som jobbar i skola och förskola behöver få den tryggheten och de konkreta verktygen för att kunna göra ett bra jobb. Ytterst handlar det om våra barns framtid.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 21 januari 2020 kl 11:16
Uppdaterad: 18 februari 2020 kl 14:00

Skribent

Johanna Jaara Åstrand
förbundsordförande Lärarförbundet