Komvux

Lärarförbundet: Politiker, inse potentialen i komvux!

Komvux är svaret på många av de utmaningar som vårt samhälle har att lösa när det gäller integration, folkbildning och omställning på arbetsmarknaden. Därför måste utbildningsformen ges bättre förutsättningar, skriver Lärarförbundets förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.

I år firar komvux 50 år. Det är verkligen något att fira. Hela idén med den kommunala vuxenutbildningen är verkligen fantastisk. Den som av olika skäl i vuxen ålder behöver erövra kunskap för att skapa nya möjligheter får genom komvux chansen att göra det. Men komvux måste anpassas till 2020-talets utmaningar.

Under 1970-talet var komvux inriktad mot att överbrygga utbildningsklyftor. Folkbildning och jämlikhet stod i fokus för de generationer som inte fick en verklig chans till utbildning under ungdomsåren.  

Lågkonjunkturen under 1990-talet ledde till att komvux fick en mer arbetsmarknadspolitisk funktion och platserna utökades genom det så kallade Kunskapslyftet. Kommunerna skulle samtidigt genom att lägga ut utbildning på entreprenad bli mer effektiva.

Sedan utfasningen av Kunskapslyftet har antalet elever inom den grundläggande och gymnasiala delen minskat, samtidigt som antalet elever inom svenska för invandrare (SFI) ökat kraftigt. Den huvudsakliga målgruppen för komvux är fortfarande de personer som har kortast utbildning, men behoven har förändrats.

Dessutom har utbildning på entreprenad visat sig skapa en mängd problem i form av osäkra anställningsvillkor, sämre lokaler och lägre status för lärare. I synnerhet SFI brottas med stora utmaningar. I dag är andelen tjänstgörande lärare med legitimation inom SFI bara cirka 35 procent. Så låg andel behöriga lärare skapar väldigt dåliga förutsättningar för kvalitet i utbildningen.

Bland Lärarförbundets medlemmar är det endast 6 procent som säger sig vara positivt inställda till vuxenutbildning på entreprenad. Det vanligaste skälet är att entreprenadformen ger mycket osäkra planeringsmöjligheter. Det senaste årets skandaler och rapporter om allvarliga missförhållanden, avtalsbrott och fusk inom entreprenadverksamheten vittnar om att systemet inte fungerar. I dag läser cirka 45 procent av alla kursdeltagare inom komvux hos en icke-kommunal anordnare.

Lärarförbundet menar att problemen inom komvux kräver nya politiska åtgärder. Här är tre reformer som skulle göra stor skillnad:

  • Ompröva entreprenadsystemet. Ompröva upphandlingssystemet och ersätt det med ett långsiktigt hållbart system som främjar kvalitet och undviker ryckighet. Vi kan inte fortsätta med en modell som leder till fusk, försämrad arbetsmiljö, sämre kvalitet och sänkt lärarstatus i en nyckelverksamhet som är så avgörande för en lyckad integration.
  • Slopa den överdrivet flexibla antagningen. I dag arbetar 85 procent av SFI-lärarna i en verksamhet som tar emot nya elever en gång i månaden eller oftare. Hela 40 procent arbetar i en verksamhet som tar emot nya elever varje vecka. Detta är förödande för lärarnas arbetssituation och ger sämre förutsättningar för elevernas lärande. Antagningen måste göras om och istället ske vid fasta tidpunkter. Max en gång per månad.
  • Satsa på forskning och kompetensutveckling. För det tredje borde vuxenpedagogikens särart främjas och inkorporeras i lärarutbildningen. Ett bra initiativ vore att inrätta ett så kallat professionsprogram där lärare inom komvux erbjuds ta del av forskningsbaserad kompetensutveckling.

Vi har inte råd att behandla vuxenutbildningen lika styvmoderligt som vi gör i dag. Komvux är nämligen svaret på så många av de utmaningar som vårt samhälle har att lösa när det gäller integration, folkbildning och omställning på arbetsmarknaden. Politiker, inse vilken potential som finns i komvux!

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.