Lärarbristen stoppar Alliansens skolförslag

Alliansen vill ta ansvar för skolan och presenterar en rad förslag för att göra den svenska skolan till bland de tio bästa i kunskapsmätningen Pisa. Men oavsett om alliansförslagen är bra eller dåliga finns det inte tillräckligt med lärare som kan ta sig an de nya uppgifter som alliansen vill lägga på skolan.

Det här är en opinionstext

Dela artikeln

min läsning

"Alla förslag på skolans område måste dels kunna genomföras trots akut lärarbrist och dels bidra till att lärarbristen minskar i omfattning." Foto: Colourbox

Alliansen lanserar i en debattartikel i DN ett antal förslag som de gemensamt vill driva för att förbättra skolan. De vill ta ansvar för skolan och göra den svenska skolan till bland de tio bästa i kunskapsmätningen Pisa.

Bland annat ska undervisningstiden i grundskolan öka, varje skoldag innehålla någon form av fysisk aktivitet, betyg sättas redan från skolår fyra, omdömen i ordning skrivas i högstadiet och gymnasiet och skolplikten förlängas för de elever som behöver mer tid för att nå kunskapskraven.

Det är självfallet bra att skolan uppmärksammas i valrörelsen. Men, vilka möjligheter har de här förslagen att leda till förbättrade resultat för landets elever? Här lämnas tyvärr en hel del att önska. Oavsett om alliansförslagen är bra eller dåliga finns det nämligen inte tillräckligt med lärare som kan ta sig an de nya uppgifter som Alliansen vill lägga på skolan. Det råder akut lärarbrist redan innan allianspartierna eventuellt ökar skolans uppdrag.

Ja, såtillvida inte lärare ska undervisa mer än i dag, vilket också är vad som måste bli konsekvensen av Alliansens förslag. Andra yrkeskategorier ska ta över lärarnas administrativa uppgifter så att tiden mellan lärare och elev kan öka. Det verkar tyvärr som om allianspartiernas ledare har missat diskussionen om lärares ohälsa och den upplevelse som finns hos lärare av att inte orka med dagens undervisningstid. Lågintensiva administrativa uppgifter ska bytas mot högintensiv undervisning. Undervisning som genererar ytterligare behov av tid till för- och efterarbete. Just den tid lärare i dag upplever att de har för lite av.

Mer undervisning för elever kan med dagens lärarbrist bara bli verklighet genom mer undervisning för lärare. Lösningen på det problemet är enligt partiledarna att minska lärares administration. Men i stället föreslås ett antal förändringar som kommer att öka lärares administration. Fler betyg ska sättas, ordningsomdömen ska skrivas och viktigast av allt: huvuddelen av lärares administration är direkt kopplad till undervisningen och kan inte göras av någon annan än läraren. Och allianspartierna vill alltså nu att undervisningen ska öka i omfattning. Hur det ska drabba en lärarkår som redan går på knäna är något vi inte ens vill föreställa oss.

Alla förslag på skolans område måste dels kunna genomföras trots akut lärarbrist och dels bidra till att lärarbristen minskar i omfattning. De förändringar allianspartierna föreslår i sin gemensamma debattartikel lever inte upp till något av de kraven och bör omgående ersättas av mer verklighetsnära lösningar på skolans problem.

Vi föreslår att allianspartierna undersöker hur marknadsstyrningen av skolan skapat en relation mellan lärare och elev/föräldrar där elever och föräldrar ser sig som kunder på en marknad och där skolpengen kan flyttas till den skola som lovar högst betyg. Marknadsstyrningen minskar utbildningens kvalitet samtidigt som den skapar ständigt ökad arbetsbelastning för landets redan slitna lärare.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.