Lärarbrist

Lärarbristen kan minskas med artificiell intelligens

Svenska skolhuvudmän bör omedelbart börja använda AI-lärare (lärare med artificiell intelligens) i utbildningen. Det kommer bli ett kraftfullt verktyg för att minska problemen med lärarbrist, skriver Mathias Sundin och Magnus Aschan från Warp Institute.

Enligt Skolverkets siffror från december 2017  behöver skolor och förskolor rekrytera personal till 77.000 heltidstjänster. Universitetskanslersämbetet menar att lärarkrisen har gått så långt att den inte längre går att utbilda bort och att vi får ställa in oss på att många elever även i framtiden kommer att undervisas och betygsättas av obehöriga lärare.

Det finns inte en enda universell lösning på denna brist, ett flertal saker behöver göras, men låt oss lyfta en möjlighet som sällan hörs i debatten: AI-lärare.

Utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) går nu mycket, mycket snabbt. I grunden bygger den på Moores lag; en tumregel från Intels grundare Gordon Moore, som förenklat säger att datorernas processorer blir dubbelt så snabba vartannat år. Denna exponentiella utvecklingen har pågått sedan 50-talet. Mattelärare brukar gilla att dra exemplet med schackbrädet och riskornen. Lägg ett riskorn på första rutan, två på nästa, fyra på nästa och fortsätt dubbla 64 gånger. På sista rutan är högen ris lika stor som Mount Everest. Översätter vi det till Moores lag så har vi nu kommit in på andra halvan av schackbrädet. Det går väldigt snabbt nu. 1971 fanns 2308 transistorer per chip, 2017 fanns det 19,2 miljarder. 2019 kommer det att vara 38 miljarder. Inom AI är utvecklingen ännu snabbare. Där dubblas processorkapaciteten var 3,5 månader. Drygt tre dubblingar per år.

Det är viktigt att sluta tänka linjärt när det gäller digital utveckling. Digital utveckling innebär inte att något blir fem-tio procent bättre varje år, utan 50-100 procent. Dagens AI-lärare är hyfsade, men inte så bra att de verkligen kan avlasta lärare och radikalt höja utbildningens kvalité. Därför är det lätt att avfärda dem, om man tänker linjärt. Men om tio år är de inte 50 procent bättre, de är minst 1600 procent bättre. Om 12 år, 3200 procent bättre. Och så vidare.

AI-lärare fungerar så att de anpassar sig efter varje elev. Elever tröttnar om det de försöker lära sig är för svårt, eller för lätt. Det gäller att hitta rätt punkt med viss igenkänning men samtidigt lagom stor utmaning. Det kommer AI att vara överlägsna på att hjälpa elever att hitta. 

I ett scenario där vi fyller ett klassrum med 30 elever med en lärare så är det omöjligt att individanpassa på samma nivå som en AI klarar av. AI:n blir då ett mycket bra stöd för lärare, inte minst för att se exakt vad eleven kan och inte kan.

Artificiell intelligens kommer att inte ersätta lärare i svensk skola. Vi behöver göra allt vi kan för att minska lärarbristen. Men AI-lärare kommer att avlasta, samtidigt som de hjälper lärarna att göra sitt jobb och höjer utbildningskvalitén för varje elev. Redan i dag finns ett flertal bra AI inom utbildning, beskrivna i Warp Institutes utbildningsrapport.

Svenska skolhuvudmän bör omedelbart börja använda AI-lärare i utbildningen. Det kommer bli ett kraftfullt verktyg för att minska problemen med lärarbrist. Men inte minst kommer det att kunna höja utbildningskvalitén. Sverige största chans att bli världsledande i skolutveckling är en massiv satsning på AI. Blir vi bäst i världen på att använda AI i skolan kommer det att ge Sverige en konkurrensfördel och vi kommer att synas i topp på varje PISA-rapport.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.