Integration

Lär av Tysklands integration av nyanlända flyktingar

Under hösten 2015 tog Tyskland tog emot fyra gånger så många flyktingar som Sverige. Sverige kan lära av Tyskland som betonar vikten av språket och är bättre på att engagera arbetsmarknadens parter i integrationen, konstaterar forskaren Patrick Joyce vid Ratio i en rapport som ges ut tillsammans med tankesmedjan Fores.

Under flyktingvågen 2015 – 2016 sökte 2,7 miljoner personer skydd i Europa. Mer än hälften av dem sökte asyl i Sverige eller Tyskland. Orsakerna var flera. Sverige och Tyskland har starka arbetsmarknader och förhållandevis höga löner. Båda hade också fram till 2015 liberalare asylregler än övriga EU. Efter flyktingkrisen stramade båda länderna åt asylreglerna och tog tillfälligt bort möjligheten till familjeåterförening och införde ettåriga uppehållstillstånd för skyddsbehövande.

Det hävdas ofta att Sverige är sämst på integration av alla utvecklade länder. Ett argument är att det tar sju till åtta år innan hälften av alla flyktingar arbetar. Men det är inte bara Sverige som har dessa integrationsproblem. Flyktingar har svårare att få arbete än andra invandrare i hela Europa. På lång sikt går integrationen ganska bra i Sverige. Efter 15 år har fler flyktingar arbete i Sverige än i de flesta grannländer. I Tyskland går dock integrationen något bättre. Det tar fem år innan hälften av flyktingarna arbetar och efter 15 år har flyktingar lika hög sysselsättning som inrikes födda.

De tyska reformerna av arbetsmarknaden i början av 2000-talet, som innebar att många lägre avlönade ingångsjobb skapades, kan ha underlättat integrationen. Tyskland tog också emot få flyktingar i början av 2000-talet. De mångdubbelt fler flyktingar som kommit de senaste åren kan få det svårare. Sedan 2013 har över 1,6 miljoner personer sökt asyl i Tyskland. Efter det har Tyskland byggt ut och förändrat sin integrationspolitik avsevärt. Det finns flera saker som Sverige kan lära av den tyska politiken. 

Den första lärdomen är vikten av tidiga insatser. Handläggningstiderna för asylansökningar ökade kraftigt efter 2015. År 2016 var väntetiden på ett första beslut om uppehållstillstånd i genomsnitt ett år i både Sverige och Tyskland. I Sverige förblev handläggningstiderna långa även under 2017. Långa väntetider i passivitet ger psykisk stress och kan också försvåra integrationen. För att snabba på integrationen får alla som söker asyl i Tyskland och bedöms ha stor chans att få stanna därför samma insatser som de som fått uppehållstillstånd: språkkurser, arbetsmarknadsträning och även yrkesutbildningar. I Sverige kan asylsökande få viss undervisning i svenska av frivilligorganisationer, men knappt hälften får detta och undervisningstimmarna är få. En slutsats som bör dras av rapporten är därför att asylsökande – med goda chanser att få stanna – ska få börja på det svenska etableringsprogrammet medan de väntar på beslut om uppehållstillstånd.

Den andra lärdomen är språkets betydelse. Ingångsjobben finns numera inom serviceyrken och även enkla arbeten kräver språkkunskaper. Det tyska integrationssystemet betonar språket hårdare än det svenska. De obligatoriska integrationskurserna består nästan enbart av språkundervisning på heltid och följs av fortsättningskurser med yrkestyska som kombineras med arbetsträning. Fortsättningskurserna har framgångsrikt hjälpt deltagarna att få arbete och byggs därför ut kraftigt. Godkända kunskaper i tyska är ett krav för att få permanent uppehållstillstånd i Tyskland. Samma språkkrav bör införas i Sverige. 

Slutligen kräver en framgångsrik integration insatser från många. Det svenska systemet vilar främst på staten och kommunerna. I Tyskland har civilsamhället en betydligt större roll i integrationsarbetet. Frivilligorganisationerna gör betydande stora sociala insatser under mottagningen och sköter en stor del av språkutbildningen. Tyska arbetsgivare tar ett stort ansvar för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden via egna praktik- och lärlingsprogram. Svenska arbetsgivare bör göra mer på detta område. Det är viktigt att de överenskomna etableringsjobben för nyanlända blir verklighet.


Patrick Joyce är verksam vid forskningsinstitutet Ratio. Han har nyligen skrivit rapporten ”Inspiration för integration – om arbetsmarknadspolitik för nyanlända i fem länder.” för Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO). Tillsammans med tyska ambassaden arrangerar tankesmedjan Fores ett seminarium om tysk integration den 8 mars där rapporten om integration i Sverige och Tyskland presenteras.  

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.