Debatt
Regionernas ekonomi
14 december 2018 kl 05:00

Landstingens skuldberg kan drabba välfärden

244 miljarder kronor. Så mycket är landstingen skyldiga sina anställda i tjänstepension. Om inte politikerna tar tag i frågan riskeras tillgängligheten i framtidens sjukvård, skriver Mattias Munter och Greger Gustafson på pensionsbolaget Skandia.

Det här är en opinionstext

Landstingen och regionernas skulder för utlovade pensioner växer. Den uppgår nu till 244 miljarder, visar Skandias nya rapport om landstingens pensionsskulder. Det motsvarar i snitt 24 000 kronor per person i Sverige.

Nu pensioneras allt fler och utbetalningsvågen kommer närmare för varje år. För att hantera utbetalningarna, som väntas kulminera år 2044, har landstingen ett fönster på tio till femton år att ta itu med problemet. Beslutsfattare i samtliga svenska landsting och regioner behöver göra en ekonomisk plan för detta redan idag. Annars är risken att vi kommer att ställas inför skattehöjningar, bortprioriterade investeringar eller nedskärningar i välfärden.     

Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landsting har till sina anställda. Med andra ord, de pengar som den anställde enligt pensionsavtal i framtiden har rätt att få ut i form av tjänstepension så länge man lever.

Pensionsskulderna ställer problemen i landstingens ekonomi på sin spets  särskilt i takt med förändringar i demografin. Det visar inte minst Sveriges Kommuner och Landstings ”Ekonomirapporten, maj 2018”. De äldre som är i behov av äldreomsorg och vård blir allt fler. Samtidigt ökar antalet yngre som kräver barnomsorg och skola. Samtidigt som färre ska försörja fler ska landstingens gamla skulder ska betalas. SKL:s rapport slår även fast att skatteunderlaget växer betydligt långsammare i framtiden samtidigt som kostnaderna fortsätter skena. Till denna utveckling ska läggas en fråga som inte diskuterats tillräckligt i samhällsdebatten: de enorma pensionsskulderna.

Med miljardskulder i bagaget finns det en överhängande risk för nedskärningar i landstingens budgetar. Konsekvensen kan bli högre landstingsskatt, nedskärningar inom vården eller att viktiga investeringar läggs på is. Rent konkret kan det innebära konsekvenser för sjukvård och kollektivtrafik - för att landstingen helt enkelt inte har pengar så att det räcker till när pensionsutbetalningarna når sin kulmen omkring år 2044.

Vi vet att flera regioner och landsting står inför stora välfärdsutmaningar och att det krävs tuffa prioriteringar framöver. Vår bedömning är att vi står inför en tioårsperiod med goda förutsättningar att hantera frågan om pensionsskulden.

Det finns hopp, men det krävs en tydlig ekonomisk plan redan idag. Framsynta regioner och landsting kan på så sätt skapa sig en mer förutsägbar framtid. De regioner och landsting som tar ansvar och planerar för de framtida pensionsutbetalningarna förbättrar utsikterna för en bättre välfärd och sjukvård för kommande generationer. Det är hög tid att få upp frågan om den stora pensionsskulden på den politiska agendan – det finns än goda chanser att trygga framtidens välfärd.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.