Vårdskador

”Landstingen backar in i framtiden”

Ny forskning visar att svensk sjukvård skulle kunna frigöra ett stort antal vårddygn och spara flera miljarder kronor årligen genom att utveckla och förbättra rätt områden. Som det ser ut idag fokuserar 75 procent av förbättringsprojekten på akutsjukvård, som bara står för 25 procent av den totala vårdmassan. 

 

Den svenska vården skapar varje år behov av ytterligare vård, genom de olika vårdrelaterade skador den orsakar. Nästan en tredjedel av dessa skador handlar om infektioner som med relativt enkla medel aldrig skulle behöva inträffa.  Vården för dessa infektioner kostar nästan 7 miljarder kronor och leder till 1 500 dödsfall årligen.

Ett nytt innovations- och forskningsprojekt visar att svensk sjukvård skulle kunna frigöra ett stort antal vårddygn och flera miljarder kronor årligen genom att utveckla och förbättra rätt områden. I dag fokuserar 75 procent av förbättringsprojekten på akutsjukvård, som bara står för 25 procent av den totala vårdmassan. Genom att utveckla prediktiva metoder och förebyggande åtgärder skulle man förhindra uppskattningsvis nästan en tredjedel av de vårdrelaterade infektionerna.

Varför gör vården inte redan det?

Det beror framförallt på två saker. Dels prioriteras akutsjukvården framför den övriga sjukvården av det skälet att akutvården skapar mest frustration hos patienterna och mest negativ uppmärksamhet när den inte fungerar. Dels är vården idag snarare transaktionsorienterad än kunskapsstödjande. Loggar och journalsystem är fortfarande blodomloppet i svensk vård, utan att egentligen ge vårdpersonalen större insikt eller kunskap. Detta är särskilt alarmerande då forskning visar att vårdens kunskapsmassa fördubblas vart 3:e till 5:e år. En läkare som är tjänstledig under två år kommer alltså inte tillbaka till sitt gamla jobb, utan till helt nya processer, terapier och best practices.

Då en genomsnittlig vårdrelaterad infektion ökar antalet vårddygn från 6 till drygt 16 är det inte svårt att räkna ut vilken effekt en bred implementering av en mer kunskapsorienterad approach i sjukvården kan få. Om 30 procent av dessa infektioner elimineras skulle det innebära besparingar på cirka 2,2 miljarder kronor per år och att 750 000 vårddygn årligen frigörs. Liknande beräkningar kan även göras, och görs, i flera forskningsprojekt för kroniska sjukdomar som demens och diabetes. 

En mer kunskapsorienterad approach till sjukvården skulle med andra ord dramatiskt kunna frigöra vårdresurser.

Hur går det då till?

Enkelt uttryckt handlar det om att automatiskt samla in och analysera data och därefter distribuera kunskap till vårdens medarbetare, som stöd i deras vårdarbete, samtidigt som man samordna vårdprocesser mellan primärvård, sjukhusvård och kommunala boenden. För varje patient kan man få råd om när man bör dra en kateter, hur man bör behandla ett sår efter en operation eller vilka preventiva behandlingsråd som man ska ge till de med förstadier till demens och diabetes.

Patientsäkerheten förbättras när man enkelt och automatiskt kan hjälpa vårdpersonalen att identifiera patienter som de måste vara extra varsamma med. Det leder till stora skillnader i resultat. Det är tankeväckande att i detta avseende har restaurangkedjor och bilverkstäder klart högre kvalitet än svensk sjukvård. 

Den nya kunskapsstyrningen och dess relation och intresse för kvalitetsregisterdata är en bra början men det är inte slutsatserna från erfarenheten man strävar utan förmågan att omsätta beskrivande data till förebyggande analysmetoder som en lärande organisation tar till vara. Vi vet att svensk sjukvård har förmågan, och möjligheten, att minska sina stora variationer genom att bygga in analytisk kompetens i sin kunskapsstyrning. Det är först då som kvaliteten och patientnöjdheten kommer att öka och kostnaden, som idag ökar mer än BNP, kan minska.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Debatten på webben – nyheterna i tidningen

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.