Landsbygd

”Landsbygdsprogrammet är inte hållbart”

Insatserna i landsbygdsprogrammet 2007–2013 har inte varit tillräckliga för att bryta den ökade tudelningen mellan stad och land i Sverige som pågått under lång tid. Trots att flera utvärderingar pekat på hållbarhetsbristerna i programmet, använder ansvariga inte kunskaperna till nödvändiga förbättringar. Vad beror det på? Vi ger här fem förslag till ökad hållbarhet baserade på forskning om utveckling.

Den bärande delen i svensk landsbygdspolitik utgörs av EU:s landsbygdsprogram och omfattar årligen insatser för 6 miljarder kronor. Målet är en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. En samlad utvärdering av programmet, gjord av en flervetenskaplig forskargrupp vid Högskolan i Halmstad, visar att målet inte uppfyllts med den politik som förts.

Programmets stödformer har visserligen bidragit till enskilda jord- och skogsbruksföretags överlevnad, liksom att enskilda satsningar på lokal utveckling fått betydelse på orter runt om i Sverige. Stora arealbaserade ersättningar har bidragit till att många jordbrukare kunnat överleva och till att hålla landskapet öppet. Satsningar på bredband har också varit positivt för landsbygdsutvecklingen. Problemet är att dessa enskilt goda resultat inte fått större spridning, inte gett synergieffekter och inte lett till hållbar landsbygdsutveckling.

Den övergripande slutsatsen är att de stora ekonomiska medel som satsas inom Landsbygdsprogrammet skulle kunna användas mer effektivt för att uppnå landsbygdspolitikens mål. Tidigare utvärderingar av programmet har visat på liknande brister men kunskaperna har inte använts till programutveckling. Vad beror det på? Vad gör ansvariga politiker och tjänstemän med lärdomarna i nuvarande programmet? 

Vi ser följande förbättringsmöjligheter:

1. Programmet måste närma sig den regionala utvecklingspolitiken. Landsbygdspolitiken har kommit att fjärmas alltmer från den regionala utvecklingspolitiken och har därmed tappat produktiva samordningsmöjligheter med andra näringslivsfrämjande insatser. Programmet bidrar exempelvis inte till att utveckla innovativa ansatser i landsbygdsekonomin.

2. Autonomin för lokala aktörer i landsbygdsprogrammet bör öka. Det lokala och regionala engagemanget är av stor betydelse för att nå målen i landsbygdsprogrammet men Landsbygdsprogrammets regionala aktörer har ofta sin blick riktad uppåt, mot Jordbruksverket, Regeringen och EU. Rollen som kontrollinstans dominerar över utvecklingsaktören. Mer fokus bör läggas på att utforma lokala och regionala utvecklingsprocesser.

3. Förse programmet med lärande hållplatser Landsbygdsprogrammet är ett komplext program med mål inom olika områden, åtgärdsformerna är många och genomförandet präglas av målkonflikter. Därför krävs en utvärderingsansats med stort inslag av formativt och externt lärande och utvärdering kring processer och styrning. Det behövs prövande metoder och utvärderare som står nära processerna i genomförandemiljön.

4. Stärk och prioritera jämställdhets- och integrationsperspektiven. Programmet har i mycket liten omfattning påverkat jämställdheten och integrationen på landsbygden trots att insatser och beslut ofta tagit hänsyn till de målen. Det behövs öronmärkta medel, integrerade åtgärder och jämställdhetsplaner med praktisk relevans.

5. Fokusera mer på geografisk orientering. Landsbygdspolitikens kan göra geografiska prioriteringar och utveckla satsningar i områden som hamnat på efterkälken. Lands­bygdens viktigaste resurs är det fysiska landskapet som mark, skog, vatten och natur. Med ett tydligare geografiskt fokus i landsbygdspolitiken kan synergier med landskapet som utgångspunkt utvecklas.

Fakta
Om utvärderingen

Högskolan i Halmstad har genomfört en syntesutvärdering av effekterna av Sveriges Landsbygdsprogram 2007-2013. Utvärderingen utgör en samlad bedömning av i vilken mån landsbygdsprogrammet uppfyllt de målsättningar som både EU och den svenska regeringen satt upp för programmet. Arbetet har utförts av en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Högskolan i Halmstad med följande sammansättning:

  • Jörgen Johansson, docent statsvetenskap, projektledare
  • Mats Holmquist, universitetslektor arbetsvetenskap
  • Mikael Jonasson, docent kulturgeografi
  • Marie Mattsson, docent miljövetenskap
  • Per-Ola Ulvenblad, universitetsadjunkt företagsekonomi
  • Stefan Weisner, professor biologi inriktning miljövetenskap

En syntesrapport av utvärderingen har nu publicerats. Rapporten finns här. 

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Läs hela Dagens Samhälle

Dagens Samhälle vänder sig till beslutsfattarna på den offentliga marknaden. Tidningen kommer ut varje torsdag, 45 gånger per år. Prova gratis här.