Debatt
30 maj 2019 kl 05:00

Landsbygdskommuner har dragit det kortaste strået

Det är av största vikt att det nya förslaget om kommunal kostnadsutjämning genomförs av riksdagen. Den 17 maj skulle alla remissvar vara inne och nu är det dags att förslaget blir verklighet. Inte minst med tanke på de oroväckande signaler som många av Sveriges kommuner ger om det kommande ekonomiska läget, skriver företrädare för riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

Det här är en opinionstext

Under en lång tid har kommuner med liten befolkning på stor yta urholkats ekonomiskt på grund av det rådande systemet, som inte har uppnått målet att fördela resurser på ett sätt som ska ge alla kommuner i hela landet likvärdiga möjligheter till utveckling. Det innebär att förutsättningarna för att skapa välfärd ser väldigt olika ut i landet och landsbygdskommuner har dragit det kortaste strået – nu är det dags för förändring.

Det är bra att glesbygd, befolkningsändring och socioekonomi har blivit viktigare parametrar i det nya förslaget. Vi tycker att det är mycket viktigt att det finns en kostnadsutjämning vars syfte ska vara att ge möjlighet för alla kommuner och regioner att erbjuda likvärdig service till sina invånare.

En grundläggande del i vårt samhällsbygge måste vara att hålla ihop och göra det möjligt för hela Sverige att leva och utvecklas. Många av de kommuner som berörs positivt av det nya förslaget bidrar till Sverige med kompetens, råvaror, viktig produktion och förnyelsebara energikällor, men får ingenting tillbaka.

I vissa uppseendeväckande exempel har dessa kommuner det mycket svårare än övriga landet. Som när landsbygdskommunerna Ragunda och Sollefteå, som är några av de kommuner som producerar mest vattenburen el i hela Sverige och därmed bidrar stort till statens intäkter, själva riskerar att bli utan vägbelysning på grund av nya kostsamma regler.

Om samhällsfunktioner i dessa delar av landet tillåts förfalla och kommuner och regioner inte kan erbjuda välfärd till de människor som har valt att bo där kommer stora delar av Sverige att sluta fungera. Och detta skulle vara negativt för utvecklingen i hela landet.

Vissa delar i det nya kostnadsutjämningsförslaget tycker vi är viktigare än andra. Vi tror att de kommer att påverka landsbygdskommuners utvecklingsmöjligheter på ett positivt sätt.

  • Förslaget är mer aktuellt och tar fasta på hur samhället ser ut idag.
  • Det tar större hänsyn till socioekonomiska faktorer, vilket är särskilt viktigt för de landsbygdskommuner som har sämre inkomstunderlag än storstadskommunerna.
  • Det tar även hänsyn till gles bebyggelse, vilket för landsbygdskommuner och dess invånare innebär merkostnader för administration, uppvärmning, byggnation, infrastruktur, räddningstjänst, hemtjänst, med mera.
  • Förslaget har räknat med höjd ersättning för ambulans- och sjuktransporter, vilket är goda nyheter för kommuner med långa avstånd, där invånarna aldrig vet hur lång tid det kan ta för hjälp att komma fram.
  • Den nya ersättningen för bemanningskostnader i glesbygd inom hälso- och sjukvård kan stärka vården i dessa områden.
  • Förändringar i befolkningsstorleken kommer att tas med i beräkningarna.

Geografiska förutsättningar och demografi är saker som är svåra att påverka för kommuner och regioner. När det nya förslaget nu gör även dessa omständigheter till grund för beräkning av stöd, kan det underlätta för många landsbygdskommuner, som tidigare bedömts på samma sätt som tätbebodda områden.

Vi anser att det är absolut nödvändigt att dessa förändringar införs om det ska gå att skapa mer lika förutsättningar för alla kommuner och deras invånare i Sverige. Bara med mer jämlika förutsättningar kan hela Sverige leva.

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.