Debatt
Vården
24 augusti 2017 kl 17:27

Denna artikel publicerades för 3 år sedan

Läkare: Digitalisering löser inte vårdens problem

Nya dyra IT-system löser inte vårdens problem. Den stora mängden information som vårdpersonalen måste mata in gör att vinsterna av en digitalisering inte är lika självklara som i andra branscher. Däremot skulle en utredning för att avgöra vad som ska dokumenteras behövas.

Det här är en opinionstext

Lars Raxell
pensionerad överläkare, verksamhetschef och projektledare inom IT

REPLIK Birgitta Ohlsson med flera företrädare för liberalerna uttrycker i debattinlägget Vårdens vardagsproblem kräver digitala lösningar i Dagens Samhälle en tro på att sjukvårdens problem i stor utsträckning beror på bristande digitalisering. Detta är en åsikt som är vanlig bland människor som inte arbetar i vården. Bland människor som arbetar i vården är åsikten den att just det system min arbetsgivare har är uselt; fick vi bara ett annat system skulle allt bli bra. När man sedan byter system blir den förhärskande åsikten den att det gamla systemet var bättre.

Få har tänkt igenom vad digitalisering innebär. 

Datorer är fantastiska apparater som kan bearbeta och distribuera enorma mängder information. Problemet är dock att informationen först måste matas in i maskinerna. Här börjar problemen för sjukvården.

För banker, reseföretag, e-handelsföretag och andra är det i stället här den stora vinsten med IT-teknologin ligger. Kunden gör jobbet gratis! I stället för att en dyr biljettförsäljare utfärdar 60 biljetter på en timme låter man 60 obetalda kunder lägga ner 10 minuter var på varsin biljett. Den sammanlagda tidsåtgången blir 10 timmar i stället för en, men det kostar ingenting för företaget. 

Inom sjukvården kan kunderna, det vill säga patienterna, som regel inte själva mata in informationen. Detta blir en uppgift för personalen. I stället för att vara personalbesparande genererar IT-teknologin inom sjukvården mer arbete för vårdpersonalen. Det är så mycket värre eftersom det dokumenteras mer och mer. Dessutom kräver ekonomer, politiker, jurister och andra administratörer att uppgifter som främst berör dessa också skall matas in av vårdpersonalen.  

Som sten på börda har även personaladministrationen digitaliserats så att personalen nu själva tvingas mata in sina uppgifter för att lön skall utbetalas. Den uppgiften sköttes tidigare av särskilda personaladministratörer.

Problemen med sjukvårdens informationsbehandling har inte med mediet att göra, utan med den stora informationsmängden. Som situationen har utvecklats döljs den information som kan behövas för diagnostik och behandling bakom ett moln av ovidkommande uppgifter. Nya och dyra IT-system löser inte detta problem. 

Däremot skulle en utredning för att klargöra vilken information som skall dokumenteras behövas. Det vill dock till att en sådan utredning görs av kliniskt aktiv vårdpersonal och inte av administratörer och teoretiker. 

 

Det här är en opinionstext publicerad i Dagens Samhälle. Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Publicerad: 24 augusti 2017 kl 17:27
Uppdaterad: 10 juli 2019 kl 10:21

Skribent

Lars Raxell
pensionerad överläkare, verksamhetschef och projektledare inom IT